Publicerat

Varför bakades tunnbröd bara två gånger om året?

Kornfält som vajar för vinden ser nästan ut som ett böljande mjukt sidentyg.
Kornet är tillsammans med vete Sveriges äldsta kulturväxter och kornet var fram till medeltiden vårt viktigaste spannmål. Tunnbröd bakades traditionellt på kornmjöl och förknippas främst med Norrland. Det beror dels på att kornet är det sädesslag som är härdigast men också på att man i norr hade kvarnar som drevs av vattenkraft och man kunde därför bara mala mjöl vår och höst, dvs vid snösmältning och höstregn. Man ville helst lagra mjölet ett par månader eftersom oxidationen gav mjölet bättre bakegenskaper (idag tillsätts askorbinsyra), men inte för länge och det måste lagras torrt och svalt för att inte förstöras. Sammantaget ledde detta till att man bara bakade i två perioder per år och tunnbröden tålde sen att sparas i flera månader.

Publicerat

Rundtur med anekdoter och kuriosa

Annika Windahl Pontén, vår Uppsalavän och expert på bland annat 1700-talets textilier, fyller några av våra kunskapsluckor kring linet och dess användning. Den ”snabba” rundturen i stugan Mamsells på gården i väntan på kaffet blev istället en timmes intressant rundtur med anekdoter och kuriosa… inte konstigt att Annika fick ansvara för Uppsala universitets deltagande i Linné-jubiléet 2007 för att fira hans födelse 300 år tidigare. Bland annat fick vi under rundturen veta hur svårt linet är att färga och varför det av den anledningen, när det gäller klädedräkt, främst användes till de undre lagren. Flor hade egen Hallrätt 1753-1793. Detta var en slags domstol som fanns i städerna och skulle bl.a. hantera eventuella bråk hos manufakturerna men även tillverkningsförhållanden och varukvalitet. De kunde tilldela tillverkarna egen hallstämpel. Annika blev dock överraskad över att den funna Hallrätts-stämpeln från den tiden demonstreras som lackstämpel på vår skärmutställning om Flors lin, eftersom hon i sin forskning studerat ett plagg som är stämplat med något som sagts vara en hallstämpel. Att se hallstämpeln på ett lacksigill stöder då Annikas misstanke om att det rör sig om en annan slags stämpel på det plagg Annika studerat. Kul att Annika fick lite ny intressant information till sin egen forskning… för inte kan det väl smugit sig in en missuppfattning kring stämpelns användning på skärmutställningen hos oss? Ni och vi får nog försöka hjälpa henne reda ut denna fråga. Fortsätt läsa ”Rundtur med anekdoter och kuriosa”

Publicerat

Svarta blåbär

Quill mellan ”två hötappar”… ska man välja de svarta eller de blå blåbären?! Faktum är att det inte är någon större smakskillnad och bären från de båda buskarna är generellt lika goda. De svarta blåbären är dock en genetisk mutation och saknar anlaget för ett vaxöverdrag vilket gör att ljuset inte sprids och reflekteras lika mycket i dessa, och att de därmed ser blanka och svarta ut. Avsaknaden av vaxöverdraget gör också att dessa blåbär blir mer känsliga för fukt och uttorkning. De brukar kallas skomakarbär… antagligen för att de ser ut att ha passerat en skoputs. Quill som givetvis provar bägge sorterna i stora mängder, kommer fram till samma slutsats… båda är fenomenalt goda.

Publicerat

Lavendelarméns lugnande inverkan

Många ger alltför snabbt upp kampen mot de invasiva lupinerna medan andra, exempelvis Julia, lägger upp heltäckande strategier och sätter här in en hel armé av lavendelplantor. De små lavendelfröna har i varmbänkarna under våren vuxit upp till 80-talet väldoftande plantor, nu tillräckligt kraftiga för att sättas ut och pryda rabatter och därmed samtidigt konkurrera med lupinerna som annars dyker upp på de mest oväntade ställen. Fortsätt läsa ”Lavendelarméns lugnande inverkan”

Publicerat

Täckande rosa ljungmatta

En täckande ymnig rosa matta av blommande ljung på den magra heden i närheten av Olbergets topp. Bortsett ifrån en massa hämmande skrock så förknippar många ljungen främst med dekoration i rabatter och vaser men då har man verkligen förminskat, den förvisso vackra, växtens värde och då kan våra förfäders kunskap om dess bredare användningsområden vara intressant och kanske t.o.m nyttigt att känna till. Fortsätt läsa ”Täckande rosa ljungmatta”

Publicerat

Finn fyra får – effektiva, miljövänliga skogsröjare

Effektiva, miljövänliga skogsröjare. Finn fyra får på första bilden… inte lätt i den djungeln. Den andra bilden visar drygt 750 kvm sly och 6 dagar senare.

Att döma från hur angelägna fåren var att få byta hage och deras aptit när vi väl bytte så var dom nog klara efter 5 dagar… men lite 5-1 diet är säkert bra för får också.

Publicerat

Höstpotatisen tjuvkollas

Potatisen Folva är en höstpotatis som bör börja skördas omkring 25 september… först skulle vi ”bara tjuvkolla” lite hur långt knölarna hade kommit i växten men ganska snart föll vi för frestelsen att provsmaka lite nyskördad potatis till kvällssillen. Trots den frodiga och storvuxna plantan ovan jord var potatisarna, föga överraskande, tämligen små… men otroligt goda. Men vi är inte ensamma om att ”döma potatisen efter blasten”. Fortsätt läsa ”Höstpotatisen tjuvkollas”

Publicerat

Kvällsljuset är bedårande

Kvällsljuset är bedårande – och likaså det tidiga morgonljuset. Våra jordbrukande förfäder var väldigt kloka då de ofta anammade ”tupplur mitt på dagen” och därmed mäktade med både tidiga morgnar och sena kvällar… och visst måste väl även de, trots mestadels krökta ryggar och fokus på åker- och trädgårdsfåror, hunnit med och orkat lyfta blicken ibland och njutit av det magiska ljuset.

Publicerat

Skogens katedral

Vackert och andäktigt med solen som strilar ner genom grenverket… som i en skogens katedral. Konstigt nog så är det lika tyst också – vanligtvis brukar blåbärsplockningen kombineras med ett insektssurrande och ett visst fäktande mot angripare men den här sommaren letar vi blåbär i kortärmade skjortor och myggmedlet hemma. Det är nästan kusligt tyst ute i blåbärsskogen – Förklaringen beror nog till stor del på Fortsätt läsa ”Skogens katedral”