En plats i solen

För drygt en vecka sedan visade vi en bild på Richard med sin tjära uppe på ladugårdstaket i full färd med förberedelserna inför – ja, som många säkert redan då gissade –  installation av solceller.

Efter fem dagars jobb har hantverkarna fått upp ramverket och installerat 58 av de planerade 61 solcellspanelerna. Totalt kommer den färdiga solcellsanläggningen generera drygt 18 800 kWh per år, beräknat utifrån statistik för solinstrålning över vårt område, vinkel mot söder, lutning på taket och effektivitet över tiden för modulerna.

Solel bidrar endast med 0,1 % till Sveriges elproduktion idag och med knappt 2 % till världens elproduktion. Ökningen går dock snabbt, med över 40 % tillväxt per år och International Energy Agency, IEA ser det som fullt möjligt att solel kan stå för 27 % år 2050. Det är verkligen ett attraktivt energislag. På mindre än två timmar tar jorden emot lika mycket energi från solen som hela mänskligheten förbrukar under ett år. Det skulle räcka med 20 kvm solceller per person för att täcka hela världens elbehov. Man kan tycka att mörka Sverige inte passar för solel men man kan räkna med ett genomsnitt på 900 kWh per kW installerad effekt. Uppskattningar visar att ifall lämpliga tak i Sverige utrustades med solceller så skulle det kunna ersätta minst 40 TWh, dvs en fjärdedel av vårt elbehov. Energimyndighetens hemsida elportalen har bra information om solceller och webbsidan Solkollen är en av flera kommersiella aktörers gratissidor där du enkelt kan rita in en anläggning på ditt tak och se möjlig kostnad, produktion och besparing som utgångspunkt för anbudsförfrågningar. Solcellerna genererar el till din förbrukning och överkottet köps av din elleverantör som även säljer extra när du behöver mer – allt automatiskt förstås.

IKEA säljer också idag solceller och de är i och för sig platta paket, men för att göra det enkelt så samarbetar de med Svea Solar och säljer enbart paketlösningar där hela installationen ingår i köpet. De är inte den extremt billigaste lösningen som IKEA brukar innebära, men de ger bra produkt- och funktionsgaranti vilket är bra i dessa tider då alltför många känner sig kallade som installatörer, och IKEA har nog bättre förutsättningar än de flesta att finnas kvar då effektgarantin går ut om 25 år. På deras hemsida kommer ni se att en installation på bra takytor kommer att betala sig på kanske 8 år och då har man minst 17 år kvar att generera vinst… och det är med dagens förväntade elkostnader… mycket talar väl för att elkostnaderna kan öka snabbare än så och då blir ju köpet ännu fördelaktigare.

Är de så miljövänliga då? Ja, energimässigt har de levererat mer el än vad de behövde i produktion redan efter 2-3 år i Sverige. Koldioxidavtrycket ligger på 28-35 g CO2/kWh (att jämföra med fossil kraft på 500 – 1000 g CO2/kWh). Det mesta kommer dock från nyproduktion i länder som använder mycket kolkraft och skulle alltså kunna sänkas rejält om förnyelsebar energi användes i tillverkningen och med material ifrån återvunna solpaneler.  Världens första avfallshanteringsprogram för alla typer av solceller uppnådde år 2016 en återvinningsgrad på 96 procent för kiselbaserade solceller. De vanligaste kiselcellerna innehåller heller inga giftiga ämnen men genererar en del om/när produktion sker med fossila bränslen. Våra kommer ifrån Sydkorea som har lägre andel fossilel i produktionen – men optimalt blir det först när de produceras med förnyelsebar el – något för Sverige. De vanligaste solcellerna tillverkas alltså av kisel som är ett av jordens vanligaste material och för att täcka hela världens elbehov av enbart solceller så skulle det krävas att 8 år av nuvarande världsproduktion av aluminium blev tillgänglig för detta, vilket är mycket men fullt möjligt att portionera ut även vid en fortsatt mycket optimistisk tillväxttakt. En del tror att man inte kan ha så mycket variabel el, vilket sol och vind innebär, i ett stabilt kraftsystem, men IEA menar att alla system kan ha minst 45 % och Sverige som har mycket reglermöjlighet genom vattenkraften kan ha ännu mer. Idag ligger det på 10 %.

Så varför inte ta och undersöka om det inte vore lämpligt att hitta en plats i solen för liknande platta paket på ert tak. Det är bättre för både klimat, miljö, hälsa och plånbok att ni lägger er i hängmattan under trädskuggan i trädgården, tar en cykeltur eller upptäcker Sverige med tåg medans dessa genererar fin-energi och pengar åt er än att ni åker över halva jordklotet och bränner ful-energi, pengar och hyn på en ”egen” tvåveckors plats i solen.

Inte vad det ser ut att vara …

Nej, det är inte snö som Candy och Quill vilar i, inte heller nyklippt fårull och det är inte heller vitmossa… utan fönsterlav, en i gruppen s.k. renlavar och den kallas därför ibland också för vit renlav. I samband med adventstider ser man ofta denna buskliknande lav felaktigt saluföras under handelsnamnet vitmossa. Det finns dock en mossart som heter vitmossa, men för att göra förvirringen total så är ju den grön, röd, brun, skär eller gul… vit är den bara när den torkar ut och den är alltså något helt annat eftersom mossor tillhör växtriket. Lavar däremot tillhör svampriket och ska alltså egentligen, precis som alla andra svampar, inte ens kallas för växter… är inte det fantastiskt?! Det säger en hel del om svamparnas särställning… och lavar är ypperliga exempel på dessa annorlunda liv… de bildas nämligen av ett symbiotiskt förhållande mellan en eller flera svampar och en alg. Algen ordnar, genom fotosyntesen, näringsproduktionen, medan svampen skyddar dem mot uttorkning, tar upp mineraler och fäster dem vid underlaget. Fönsterlaven tillhör alltså, tillsammans med fem andra sorters lavar, gruppen renlavar. Namnet kommer sig av att de, föga överraskande, utgör den viktigaste födan för renar under vintern. Och namnet fönsterlav då? Förr i tiden lades den mellan fönstrens inner- och ytterrutor för att suga åt sig fukt och på det sättet slippa isrosor på rutan på vintern.