Tack!

Tack allihop som kom och trivdes med oss på vår årliga minnesdag till Stephen Bennets ära. Gårdens byggherre och Flor linnemanufakturs driftige ledare kan stolt vila vidare i sin grav vid kyrkbyns stenmur. Efter gårdagens hyllningar så inser han att hans storhet och verk uppskattas lika mycket nu som för 250 år sedan.

Ett speciellt tack till alla de som personligen bidrog extra mycket till en frisk fläkt av svunna tider och starka kopplingar till Bennet. Vi tänker då på riksspelemannen Edvard på fiol (till vr i bild), spelmannen Nils på spinett (skägg och trekantshatt mitt i bilden) och Annika Windahl Pontén på flöjt (längst till hr) som bidrog med musik som, om man blundade, direkt tog en 250 år tillbaka i tiden och alla de övriga dansarna i gruppen Branicula som i sina fantastiska kreationer gjorde 1700-talsscenen komplett.

Med den inramningen höll Lars Nylander (saknas i bild) ett, alltid lika uppskattat, föredrag om Stephen och hur han och hans samtid var oerhört duktiga på att ta tillvara naturresurser och omsätta dem i en hållbar livsstil och därmed utgör han ett föredöme även ur den aspekten.

Lena Sjöberg (sittande till vr), som är släkt med Bennet i hans första äktenskap, presenterade sin oerhört målande och spännande roman om hur Bennet kommer till Sverige. Den innehåller verkligen allt som gör en best-seller, förbjuden kärlek, spioneri, smuggling, klassklyftor, mord, brustna hjärtan, framgång, religionsmotsättningar… Den boken kommer definitivt blåsa extra mycket nytt liv i släktsagan Bennet för en lång tid framöver.

Per Bennet (sittandes till höger) är släkt genom Stephens andra gifte och är som ålderman i Bennetska släktegillet oerhört kunnig på alla fakta kring den grenen och gjorde en mycket trevlig motivering till, och presentation av årets Bennetpristagare. Det blev även i år en mycket välförtjänt pristagare genom ”Drottningen av Näver” Karin Lundholm (sittande i mitten) som verkligen gjort, och fortsätter göra stora insatser för att bevara och utveckla näverhantverket. Ett material som ur ett funktion-, estetiskt och hållbarhetsperspektiv saknar motstycke och som förtjänar en snar renässans.

Elisabet Lundwall (saknas i bild) i vacker MO folkdräkt förevisade, berättade och svarade på frågor om de ljuvliga servetter i Flor-damast som MO hembygdsförening dagen till ära lånat ut. Vi tackar också Studiefrämjandet och Kultur- och Samhällsserviceförvaltningen i Söderhamns kommun för värdefulla insatser i samarrangemanget kring Bennetdagen.

Julia har smugit sig in i bilden och får representera vårt bidrag till att hjälpa till att hålla Bennetminnet levande. Tack vare Julia hittade vi till Ranbo, så förutom Stephen så är det väl henne vi ska tacka mest för Bennetdagen.

En lustfylld tidsresa

Vandra de knappa 300 meterna genom Ranbogårdens allé och föreställ er hur ni samtidigt förflyttas lika många år tillbaka i tiden. Idag levandegörs det spännande 1700-talet i Mo genom dans, musik, föredrag och utställningar på gården.

Från dansgruppen Branicula kommer 13 medlemmar som delar med sig av sitt intresse och sin kunskap kring 1700-talets klädsel och danser. Tillsammans med två spelmän på samtida instrument förgyller de trädgården och hjälper fantasin att flyga tillbaka till Bennets tid. I Kaffestugan finns hembakat fika. I stugan Mamsells finner ni skärmutställningen om Flors linnemanufaktur, som dagen till ära kompletteras och förgylls med sex stycken lövtunna, skira, ömtåliga och mycket vackra servetter av Flor-damast som vi fått låna av Mo Hembygdsförening respektive en som vi, mycket generöst, fått av Lena och Sven, gårdens tidigare ägare.

Bennetdagen inleds klockan 12:00 med Lars Nylanders föredrag på logen och åtföljs under eftermiddagen av fler intressanta föredrag samt dagens prisceremoni, där Stephens ättling Per Bennet delar ut årets Bennetpris som instiftats till minne av Stephen Bennet och till ära för den/de hantverkare i Hälsingland som tydligast bevarar och utvecklar ett hållbart hantverk. För detaljerat schema se http://www.ranbogarden.se/kalender/
Välkomna idag söndag 21 juli kl. 12-16!

Årets Bennetpris

Dags för andra året av Bennetpriset. Priset som delas ut under Bennetdagen på söndag har instiftats till minne av lin-manufakturisten och direktören vid Flors Linnemanufaktur 1736-1757, Stephen Bennet som utvecklade metoder och tekniker vilka förbättrade kvalitéten på det vävda tyget till den grad att det eftertraktades vid bl.a. de flesta av Europas kungahus.

Priset har till syfte att visa uppskattning för en person eller företag som gynnat ett hållbart hantverksområde eller som själv utövar ett sådant hantverk och som på så sätt starkt bidrar till hantverkets bevarande och utveckling.

Priskommittén består av Eva Carlborg (Region Gävleborgs hemslöjdskonsulent), Bitti Lehmann (näringslivsutvecklare Söderhamns kommun), Anders Persson (kursledare inom hållbarhetsområdet), Anders Norén (ordförande i Söderhamns konstförening) samt en representant ifrån Ranbogården.

Kommittén framhåller speciellt vikten av att både arbetsprocesserna kopplade till hantverket och produkterna i sig själva ska ha ett högt nyttovärde och vara hållbara ur ett ekologiskt och socialt perspektiv och vill med detta bl.a. se till råmaterialets, hantverkets och produktens hela livscykel – detta i tider med stora miljöbelastningar och där produktion och produkter ofta är kopplade till en alltför hög grad av resursutnyttjande, energiåtgång och överkonsumtion men en låg verklig nytta. Därtill lägger man också stor vikt till pristagarens engagemang när det gäller kunskapsförmedling av hantverket och även till det estetiska värdet.

Vem kan passa bättre att presentera årets pristagare än en ättling till Stephen Bennet. I år blir det Per Bennet, som under högtidliga former kommer tillkännage vem som får ta emot årets Bennetpris. Även i år så har vi en mycket värdig vinnare utsedd av en helt enig jury. Har ni några gissningar?

Per kommer inledningsvis skildra några väl valda episoder ur Stephens Bennets livsresa som speglar innovatören och den tid han verkade i. Det är extra roligt att vi även i år har representanter ifrån Stephens båda äktenskap på plats under Bennetdagen eftersom Lena Sjöberg som stammar från hans första äktenskap, med Jane Parlby, också kommer och presenterar sin bok. Det är en roman som beskriver historien kring Bennet som en släktsaga ur ett kvinnoperspektiv och delvis med textilhanteringen som en röd tråd. Den är mycket välskriven, spännande och kittlande. Vi har kommit några kapitel in och är djupt imponerade av Lenas debut och vi längtar alla till stunden på kvällen då vi hinner läsa lite mer av de intressanta personskildringarna i den mycket fängslande och målande beskrivningen av livet kring Bennet och hans närmaste.

Varmt välkomna till Bennetdagen 21 juli kl 12-16! Fritt inträde. För hela programmet se http://www.ranbogarden.se/kalender/

Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid

På Bennetdagen nu på söndag får vi genom presentationer på logen av föredragshållarna Lars Nylander och Annika Windahl Pontén lära oss mer om Stephen Bennet men också, som en röd tråd, hur 1700-talets återbruk av naturens material kunde se ut.

Bennetdagen inleds klockan 12:00 med Lars Nylanders föredrag ”Stephen Bennet, Ranbo och kulturella ekosystem”. I presentationen om Stephen Bennet väver Lars in bebyggelsehistoria och 1700-talets praxis kring bruket av olika material såsom linet. Lars, som är antikvarie på Hälsinglands museum, författare och doktorand på Institutionen för kulturvård i Göteborg, delar med sig av forskningsresultat kring byggnadsvård och föremålshistoria utifrån perspektiv som hållbarhet, återbruk och kulturella ekosystem. Lars kommer ha med sig egna författade böcker samt andra böcker utgivna av Hälsinglands museum till försäljning för de som vill lära sig mer om detta och kringliggande ämnen.

I det andra föredraget så är det Lena Sjöberg som presenterar och berättar lite om sin nyutgivna bok ”Det engelska arvet” där släkten Bennet levandegörs i romanform. Under dagen finnas möjlighet att prata mer med Lena då hon finns med i trädgården med ett bokbord. Mer information om romanen finns också i tidigare inlägg: http://www.ranbogarden.se/gardsbyggnaderna/2114/

Klockan 14:00 har vi möjlighet att lyssna till föredraget ”Nytt, lagat, omsytt och begagnat i 1700-talsgarderoben”, där Annika Windahl Pontén, besökskoordinator och doktorand på Uppsala universitet ger exempel på hur familjen von Linné praktiserade hållbarhet och återbruk för sina textilier och visar även på att det under 1700-talet fanns en ganska stor marknad för begagnade kläder via auktioner och att kläder gavs i lön eller testamenterades bort. Delen om begagnande kläder kommer till viss del bygga på hushållet von Linné men framförallt på andras studier.

Kan en del av framtidens lösningar gå att finna i vårt gamla levnadssätt? Hur gjorde man innan oljan nyttjades? Det fanns tekniska kvalificerade produktionslösningar, men när oljan kom bytte utvecklingen riktning. Genom Lars och Annikas föredrag får vi kunskap om gamla traditioner rörande nyttjande av landskapets resurser och synen på naturen som förhoppningsvis inspirerar oss åhörare till nya tankebanor.

Varmt välkomna till Bennetdagen 21 juli kl 12-16! Fritt inträde. För hela programmet se http://www.ranbogarden.se/kalender/

Välkomna till Bennetdagen 21 juli 2019 – 1700-tals fest på Rabogården

Under dagen kommer besökare återigen få möjlighet att lära känna 1700-talets Ranbo tillsammans med dess byggherre, engelsmannen Stephen Bennet, hans hustru Katarina och deras gäster. Dansgruppen Branicula och musiker levandegör under festliga former en dag hos entreprenören, tillika direktören vid Flors Linnemanufaktur och högtidlighåller därmed minnet av honom och den epokgörande insats han bidrog med för linets utveckling i bygden.

Parallellt med gårdscafé så hålls föreläsningar, bokbord och utställningar som speglar även de anställdas liv i 1700-talets linnemanufaktur och ger oss en spännande inblick i vardagslivet liksom i det stora handels- och kulturutbytet som skedde med andra europeiska länder via Flors vackra linnetextilier. Skärmutställningen i stugan Mamsells kompletteras och förgylls dagen till ära med flera lövtunna, skira, ömtåliga och mycket vackra servetter av Flor-damast som Hembygdsföreningen lånar ut respektive en som vi, mycket generöst, fått av Lena och Sven, gårdens tidigare ägare.

Vi har även instiftat ett pris för att hedra Stephen Bennets minne och under dagen kommer Per Bennet, ättling till Stephen, under högtidligare former, överräcka priset till en hantverkare i Hälsingland som idag bedöms utöva sitt yrke i Stephen Bennets anda och dessutom med starkt hållbara aspekter. Vem blir årets pristagare?… Det avslöjas förstås först under prisceremonin! Bennetdagen är ett samarrangemang av Ranbogården, Mo Hembygdsförening och Studiefrämjandet med bl.a. finansiering av Kultur- och Samhällsserviceförvaltningen i Söderhamns kommun. Fritt inträde till evenemanget.

Hålltider  21 juli:
12:00 – 12:45 Stephen Bennet, Ranbo och kulturella ekosystem, Lars Nylander, antikvarie på Hälsinglands museum (föredrag på logen)
12:45 – 12:50 Det engelska arvet, Lena Sjöberg författare till den nyutgivna romanen om familjen Bennet (presentation på logen och bokbord i trädgården)

13:00 – 13:30 1700-talets danser. Dansgruppen Branicula med musikerna Nils Högman och Edward Anderzon (i trädgården).
13:30 – 13:45 1700-talscatwalk. Dansgruppen Branicula (i trädgården)
14:00 – 14:30  Nytt, lagat, omsytt och begagnat i 1700-talsgarderoben, Annika Pontén, Uppsala universitet (föredrag på logen)

14:30- 14:55 Prisutdelning av Bennetpriset. Prisutdelare Per Bennet (logen)

15:00 – 15:30 1700-talets danser. Dansgruppen Branicula med musiker.
15:30 – 15:40 1700-talscatwalk. Dansgruppen Branicula med musiker.

 

Bennets historia levandegörs

Det var med glädje och spänning som vi packade upp paketet med den nyutkomna boken ”Det engelska arvet”, som vi fått i gåva av författarinnan Lena Sjöberg. Romanen är en släktsaga med rötterna i det tidiga 1700-talets England. I berättande form varvas fakta med fantasi när vi får följa den Bennetska familjens framgångar och tragedier fram till andra hälften av 1700-talet.
 
Stephen Bennet, industriman, direktör för Flors linnemanufaktur och byggherre av Ranbogården är bara några av de epitet som Stephen Bennet ofta tituleras med. Han verkade inom flera olika områden och beskrivs ofta som en föregångsman i arbetet för det svenska näringslivets nydaning. Hans viktigaste, eller i alla fall mest uppmärksammade insatser, kom att bli inom linnetillverkningen där han, från och med övertagandet av direktörskapet vid Flors linnemanufaktur, bidrog till en stark teknikutveckling och kvalitetshöjning inom linframställningen som kom att spela en viktig roll för hela Hälsinglands linberedning långt in på 1800-talet.
 
Den svenska textilhistorien går som en röd tråd genom romanen och skildras i berättelsen utifrån ett kvinnoperspektiv. Genom målande porträtt och röster från två generationers kvinnor levandegörs den spännande historien om familjen Bennet och samtiden.
 
Lena Sjöberg som skrivit släktsagan är själv del av släkten Bennets historia och har tack vare sin pappa Brunos släktforskning och andra historiska källor som grund under flera år gjort resor i familjens Bennets fotspår och både besökt boplatser och tagit del av bruksföremål och maskiner med kopplingar till familjen Bennets verksamhet.
 
Den 21 juli, på Bennetdagen på Ranbogården, besöker Lena Sjöberg för tredje gången Ranbogården och besökare har möjlighet att på logen höra henne med egna ord presentera sin bok. Under dagen kommer Lena även finnas med vid ett bokbord i trädgården för alla som vill höra mer om eller köpa den fascinerande släktsagan.
 
Välkomna till Bennetdagen den 21 juli klockan 12-16 då Stephen Bennet och hans samtid speglas och levandegörs av 1700-tals dansgruppen Branicula, musiker, författare och föreläsare!

Gästerna gör festen

Ranbo utgör en tacksam miljö och bakgrund för ett härligt evenemang nästan oavsett vilken årstid och väder som bjuds, och gården verkar ha sinnliga egenskaper som är svåra att sätta ord på men som har förmågan att plocka fram den bästa stämningen hos de flesta som kommer och slår sig ner i dess famn. Tur det – för i slutändan så hänger det ju alltid på humöret hos gästerna för hur lyckad tillställningen ska bli.

Gårdagen kändes som ännu en sådan dag då alla verkade njuta och fröjdas extra mycket under träden, men så hade vi också ett helt gäng speciella gäster som förgyllde dagen extra mycket. Hantverkare som under en lång tid byggt upp sina kunskaper i olika tekniker och ”vävt in sin livsfilosofi och värden” i funktionella och vackra skapelser – Bettans kluriga träskulturer, Lenas vackra samt både stilrena och stilbrytande akvareller och textilier, Annas praktiskt vackra återbrukade glas, Yngves mjukt inbjudande träsniderier, Olles fina sirliga silversmide och omistliga honung samt Karins fantastiska näverslöjd som hon har hållit så levande så länge, tills vi andra nu äntligen börjar återfå förståelsen för och behovet därutav. Som bonus så kom vår vän och före detta kollega Jan Isodorsson med fru Agneta förbi av en slump. Jan skulle ha kunnat ställa upp med vilken som helst av sina, minst sju, energiskt utvecklade specialintressen om han bara haft rekvisita med sig, men tur nog var Agneta bättre förberedd och visade upp en hel serie av sina drömskt vackra fotografier på något så ”banalt” som måsar. Med perfekt avvägd rörelseoskärpa så visar hon hur fel vi oftast ser på dessa fantastiska karaktärer.

Vad fattigt det skulle kännas utan alla dessa som brinner för sina hantverk. Extra roligt var att både P4 Gävleborg och Kuriren var på plats och genast fann stort intresse i deras samlade kunskaper. Frågan är dock om inte Eva och Brux ändå tog priset som tillställningens vackraste par. Obekymrade och naturligt opåverkade av all eventuell konst, kultur och bildning så gick de omkring i gräset och njöt, pratade respektive nosade på alla som kom förbi.

Dagen avslutades med en härligt avslappnad vis-stund med Emma Härdelin som berättade kring, och sjöng vackra, vemodiga och tokiga folkvisor och Rune Broberg som ackompanjerade henne på piano. Tack alla gäster, medverkande, Studiefrämjandet och Musica Viva för en underbar sommardag.

Många som välkomnar

De första som välkomnar er på årets musik- och hantverksdag på Ranbogården blir troligen å ena sidan vår världs världsträd, asken Yggdrasil och å andra sidan Mamsell och hennes Jasmin och hundratalet dagliljor vid gårdsentrén.

Som namnet antyder blommar dagliljorna bara en dag men eftersom varje lilja bär rikligt med knoppar så kommer det alltid finnas några som lyser upp och förgyller musik- och hantverksdagen ända fram till kvällen. Rundlarna med dagliljor tros vara från tiden då Ranbogårdens byggherre Stephen Bennet anlade den engelskinspirerade trädgården. Det finns över 80 000 namnsorter av daglilja och sannolikt är Ranbogårdens liljor släkt med den gamla vildsorten blekgul daglilja (Hemerocallis citrina). Det är inte bara färgerna och utseendet som skiljer de olika dagliljesorterna åt utan även smaken … japp, de vitaminrika blomknopparna och blommorna har i tusentals år använts och förhöjt östasiatisk matlagning. Kanhända att de en dag även kommer finnas med i Ranbos planetära fikautbud men idag låter vi fortfarande de fyra sädesslagen vete, råg, havre och korn stå i strålkastarljuset på serveringsbordet http://www.ranbogarden.se/events-aktivi…/planetart-fikabrod/… Och det innefattar givetvis ranboflätan också!

Varmt välkomna till en spännande musik- och hantverksdag på Ranbo, en del av festivalveckan ”Mellan skogar, berg & dalar”. För Ranbogårdens dag den 27 juni och övriga dagars detaljerade programutbud, se musicaviva.se

Deltagande hantverkare under torsdagens musik- och hantverksdag

Under eftermiddagen (27/6 kl 14-18:30) har besökare möjlighet att inte bara fika och köpa med sig hantverksprodukter hem utan också få en spännande pratstund med hantverkarna och lära sig mer om deras gedigna hantverksutövande och kunskap. På plats i trädgården kommer silversmed och biodlare Sven-Olof Sundin finnas tillsammans med finsnickare Yngve Lindgren, träskulptör Elisabeth Lundwall, akvarellmålare Lena Andersson, näverslöjdare Karin Lundholm och glasblåsare Anny Jernbergs mamma. Kusken Eva och hästen Brux erbjuder en liten tur med häst&vagn.

Dessutom så rekommenderar vi både långa och korta promenader. Förutom den vackra turen upp till Ranboberget så finns även en mycket kortare variant i form av en stilla promenad bland årets grönsaksodling och överdådet av blommor i ängsblomsodlingen – där vi själva, hopplöst frånsprungna av blommornas växtkraft, försöker lära upp oss till fröinsamlare – Vem vet, det kanske är ett kommande framtida etablerat hantverksyrke i tider då vi behöver stärka upp kvarvarande artrikedom.

Gårdens författarinna Julia kommer också att signera böcker för de som blev inspirerade av grönsaksodlingar och ängsträdgården samt känner att de behöver en tydligare bild av miljöproblematiken och vilka fantastiska framtidsutsikter som erbjuds i form av agroekologin, som vårt arbete i odlingarna representerar.

Dagen avslutas kl 19 med musik på logen med ”I Folkvisans spår” av inga mindre än Emma Härdelin på sång och Rune Broberg på piano (entrébiljett 150 kr). Musik och hantverksdagen är en del av festivalveckan Mellan skogar, berg & dalar som koordineras av musikföreningen Musica Viva. Detaljerat program för hela festivalveckans aktiviteter finns på musicaviva.se. Varmt välkomna!

Provkörning i forkörning

Rätt som det är kan vi i vår vardag överraskas av känslan av svunna tider, speciellt när ljudet från hästhovar och vagnshjul mot grusvägen får oss att titta upp och se uppenbarelsen av häst&vagn-ekipaget med Eva Wallin på kuskbocken bakom stora trygga brukshästen Brux i lunkande mak närmar sig gården efter en av sina skogsutflykter.

Första gången var en stjärnklar vinterkväll, Ranbogården låg inbäddad i ett djupt snötäcke och tystnaden och mörkret omslöt gården. Jag hade just stängt dörren till den gamla drängstugan när, i ljuset från månen, gestalten av en uråldrig släde med draghäst tog form mitt på gårdsplanen. Det tog tid, något som kändes som flera minuter, att ta in hela den mäktiga scenen och känslan av overklighet var påtaglig. I släden, omsvepta i yllemantel och filtar satt två forbönder på väg till marknaden i Nidaros … Nu visade det sig efter en stund när jag fått tillbaka talföret att de förvisso gjort diverse forturer i sina dar men att de hette Eva och Micke och att de denna kväll bara varit ute på ”en liten kvällspromenad”.

Forkörare var ett helt nytt begrepp för oss när vi flyttat upp hit men för alla som är uppvuxna i Hälsingland, Dalarna, Jämtland och Tröndelag så är det ett välkänt uttryck för de bönder som förr i tiden utförde olika körsysslor, ofta på vintern då man kunde ta sig fram på frusna myrar och sjöar och ofta medförande varar/gods (foror) till vinterns större marknader; exempelvis Rörosmartnan i Röros, Marsimartnan i Levanger och Gregoriemarknaden på Frösön. Det förekom även forkörning på sommaren, om än i mindre omfattning.

På musik och hantverksdagen den 27 juni har ni, liten som stor, möjlighet att känna av historiens vingslag och tillsammans med Eva och hästen Brux framför vagnen åka på en liten forkörningsrunda med Ranbos hantverksmarknad som start och slutmål.