Chamerion angustifolium – kärt barn har många namn. Vi har tidigare berättat om hur bland annat arméns överlevnadshandbok betraktar Mjölkörten som en av de 14 viktigaste vilda växterna vid en överlevnadssituation med högt energivärde och där allt går att äta, även om vissa delar är väl beska okokta. Denna potentiella egenskap som livräddare kanske har bidragit till dess popularitet under väldigt svåra tider, men annars så verkar namnen snarare associera till helt andra egenskaper hos växten, till exempel att den under sitt svenska namn, mjölke eller mjölkört ansågs underlätta mjölkavsöndringen hos korna, vilket troligen är anledningen till att den även kallats råmjölksgräs i Österbotten. Den är bland de första att etablera sig på nybränd mark, vilket återspeglas av dess engelska namn Fireweed. Att den trivs på all sorts nybruten mark återspeglas av namnet skogsbloss samt även av namnet rallarros eftersom den slog följe med rallarna när de byggde banvallarna till järnvägen genom Sverige. Vad de dialektala namnen illermjölke, brudfackla, ållenmärke och fästmöpiska syftar på är det knappt man vågar gissa på, men kanske någon av er kan hjälpa oss med dessa?
Att rallarrosen är så lokalt förankrad och ätlig är ju en utmärkt kombination. Det är både godare och mer klimatsmart att ersätta köpesaft med egen rallarrosdricka. Borde faktiskt tipsa SJ om att inkorporera rallarrosen i sin nuvarande symbol – dels för att visa att det är dags för rallarna att åter dra ut och förnya och förbättra spårtrafiken i riket och dels för att båda två är symboler för klimatsmarta val. Tittar man på energiåtgången för tåget så drar det mindre än 7,5 % per personkilometer jämfört med flyg och 18 % jämfört med bil. Tittar man på koldioxidutsläppet så är det ännu tydligare där tåget släpper ut mindre än 0,5% jämfört med flyget per personkilometer och mindre än 1 % jämfört med personbilen. Tittar man på de, före Covid-19, riktigt fullsatta tågsträckorna som GBG – Sthlm så blir skillnaden ännu större. Tågresan på 3 timmar utan byten genererar 1 gram koldioxid per person medan motsvarande flygresa, med 2 byten för att ta sig till och från flygplatserna, som tar lika lång tid genererar 74 000 gram koldioxid per person. Det här gäller tåg i Sverige, Schweiz och Norge med sina fördelaktiga elmixer med enbart cirka 1 % fossila bränslen. Genomsnittet för EU och OECD-länderna ligger dock på nästan 50 % fossila bränslen per producerad kWh el, vilket, tillsammans med fler diesellok gör att det idag, sorgligt nog, fortfarande är klimatmässigt fördelaktigare att ta bussen genom Europa. På samma sätt så bidrar en elbil i vissa av dessa länder till samma belastning som en bensinbil. Tåget har dock framtiden för sig med snabbt förbättrad energiproduktion medan en egen elbil aldrig kommer att bli en hållbar lösning om vi solidariskt skulle låta alla familjer skaffa en. Men då en personbil i Sverige idag används i snitt av 1,1 person under 5 % av sin livslängd så är det hursomhelst en så extremt dålig investering att kollektivtrafik, cyklar i olika former samt hyr/pool-lösningar av bil kommer konkurrera ut dessa när vi väl släpper bilen som falsk status- och frihetssymbol.
Eftersom vi i dessa skördetider känner att vi vill lägga mycket fokus på att skörda dessa ätliga symboler för omställning och andra av naturens ”frukter” så kommer vi dra ner på vårt skrivande till ett inlägg i veckan. Då får även ni, våra kära följare, mer tid att samla ihop till era vinterförråd och att förkovra er i fakta och tips och därmed effektivare fortsätta genomföra er omställning… av vår sons uttalanden att döma så kommer ni spara en evighet av tid varje dag på att inte behöva ta er igenom våra texter. Det blir mycket rallarros-dricka det.