Publicerat

En liten höstpromenad – med stor effekt

En höstpromenad bidrar oftast till enbart sol i sinnet, även om vädret står för ömsom sol, ömsom regn eller rent av bara det senare. Tänk att en liten promenad kan ha så stor effekt – inte bara på sinnet utan också på det fysiska hälsotillståndet. Forskning bl.a. vid Harvard visar att den som dagligen går 1,2 km i måttlig takt inte bara får mjukare leder, färre sjukdagar, minskat sötsug och sänkt stressnivå utan kan dessutom räkna med bättre nattsömn och minne. Forskningen har än så länge bara gjorts på människor men man kan ju ana att detsamma även gäller för våra fyrbenta vänner… och att dom dessutom är medvetna om det eftersom ”tröskeln” för en promenad, oavsett väder, oftast är lägre för dem än för många av våra tvåbenta vänner.

Publicerat

”KBT” och oväntade vänskapsband

Det är inte sällan som våra fyrbenta vänner hjälper hundrädda gäster att komma över sitt obehag, här är ett exempel. Minnet av att en gång blivit illa biten i ansiktet blir som bortblåst när ”KBT” av våra fyrbenta experter praktiseras på köksgolvet på Ranbo. Hundrädsla är mycket utbredd och drabbar människor i olika grad; alltifrån obehag till skräck. För att träna bort sin hundrädsla brukar rådet från professionella vara att i små steg närma sig det ”farliga” men inte tvingas in i situationer. Innan vi andra visste ordet av så hade, för oss andra, omärkbara små steg tagits – många och frekventa – och efter bara några timmar på gården knöts de nya vänskapsbanden. Antalet fobier är många, fler än de flesta av oss säkert anar och man kan ju undra om inte våra fyrbenta vänners trygga små uppenbarelser skulle kunna vara ett stöd inte bara vid kynofobi (hundrädsla) utan även för personer som vill hantera andra fobier. Nu fanns inte behovet i denna grupp, men nästa gång vi har så många tonåringar hemma så tycker man att det borde vara statistiskt troligt att vi får möjlighet att studera om hundarnas lugn och tröst även räcker till personer som vill hantera sin nomofobi (rädsla för att vara utan mobiltelefon). Antalet användningsområden för dessa sympatiska, förstående och följsamma varelser med låga lönekrav blir snabbt allt fler så det är nog en tidsfråga innan de små terapeuterna får ett intensivt professionellt ”hundliv” även på fobi-området.

Publicerat

Svampars uppsving

Glädjen att hitta svampar i skogen följer med ända hem i stugvärmen… men om våra förfäder i det gamla svenska bondesamhället, skulle bänkat sig vid köksbordet så hade de snarare visat ett förakt för högen av svampar – som ju var långt ifrån någon människoföda. Hur fattigt man än hade det så rörde man inte skogens svamp, hellre åt man löv, jord och bark under år av kriser. På 1700-talet började vissa vetenskapsmän dock bli intresserade och kokboks-författarinnan Cajsa Warg var en pionjär när hon 1755 gav ut recept på bl.a. några champinjonrätter. Men det var först under 1800-talet, i och med att fransmannen Jean Baptiste Bernadotte blev kung i Sverige som intresset för franska matvanor och svamprätter fick ett uppsving… i de högre klasserna. Allmogen förblev opåverkad. 1800-talets missväxtår tillsammans med den ökade kunskapen ledde till intensiva upplysnings- och propagandainsatser och diverse upptänkliga medel togs till ”uppifrån” för att ändra folkets motvilja för svampen, tex lät pastorn Nils Gustav Strömbom 1881 paketera svampböckerna så att de kom att likna bibeln och psalmboken med sina svarta läderomslag och guldtryckta texter. Under världskrigens matbrist intensifierades insatserna och press, bokförläggare och svampupplysare bidrog till att åtminstone stadsbefolkningen började ”förstå sitt eget bästa” och ta vara på de vildväxande tillgångarna. Idag skriver nog flertalet svenskar under på Svampföreningen Friesias ordvitsande motto från 1936 ”Svampen åt folket och folket åt svampen”. Svampintresset är större än någonsin… och även rekordmånga oroliga telefonsamtal under september till Giftinformationscentralen. Måhända dags för en ny upplysningsinsats?!

Publicerat

”Team-building aktiviteter” i gamla bondesamhället

Tolv extra händer gör att skördearbetet går som en dans och dessutom blir extra kul! Julias kompisgäng från Uppsala var pigga på att ta sig an alla möjliga gårdssysslor för att senare på kvällen laga till och njuta av det sammelsurium av grönsaker som skördats. Det var sen härligt att, efter en fysisk dag på gården tillsammans sjunka ner framför brasan och prata ”gamla minnen” och berätta goda historier. Tänk vad många ”team-building aktiviteter” som det gamla bondesamhället var uppbyggt på. Devisen ”förena nytta med nöje” skulle helt klart kunna dammas av lite.

Publicerat

Örnbräken – tendens att ta över

Örnbräken på hösten – bra kamouflage för rödbruna hundar (japp, det finns två sådana på bilden). Örnbräken tillhör, tillsammans med flera tusen andra arter, familjen ormbunksväxter (i Sverige finns 35 arter). Under 100 miljoner år i jordens historia så dominerade ”förfäderna” till dessa ormbunkar växtlivet på land. Även i dag har de, speciellt arten örnbräken, en tendens att bli dominanta i områden då den skuggar och kväver andra växter och örnbräken skapar ofta stora problem i många ängs- och naturbetesmarker då den förändrar hela ekosystemet. I Storbritannien har man under de senaste 70 åren arbetet med strategier för att utrota växten, speciellt på utsatta ljunghedar. Den har ett omfattande kemiskt självförsvar och kan orsaka förgiftning, vilket gör den otjänlig som djurfoder. Varifrån kommer då förledet örn… tämligen överraskande kommer det sig av att en ituskuren stjälkbas kan tyckas visa siluetten av en dubbelörn (örn med två huvuden – symbol bl.a för Bysantinska riket – öst- och västrom). Bakgrunden till ordet ”orm” i ormbunke är inte riktigt lika klurigt. Ledtråd: ”Orm” betydde ursprungligen ”mask” – japp, växten användes tidigare som maskmedel.

Publicerat

Enkel match att bo i Mo

Det är en enkel match att bo i Mo… ”allt” finns i närområdet både när det gäller kunskap och råvaror och ofta har vi möjlighet att köpa färsk fisk, färskost, honung och lammköttlådor m.m. vid dörren av alla vänliga bybor som ”ändå hade vägen förbi”. Vid de tillfällen då vi behöver något lite mer specialiserat så är det snabbt gjort då trafikköer och kaos kring parkeringsplatser lyser med sin frånvaro trots ”rusningstider”. Det enda kruxet är egentligen att lyckas besluta sig för vilken av alla parkeringsplatser som man ska välja framför Variant köpcenter med bl.a. Coop Konsum butiken. På ”köpet” i denna fantastiska butik, som har allt ifrån paltbröd till underbara sittbänkar i gångarna, får man bonusen i form av en nostalgisk upplevelse av svunna tider. Känslan av tidigare decennier och tider, då Variant köpcenter var ”Norrlands Ullared” sitter kvar ”i väggarna” och det är inte sällan som våra besökare med glädje räcker upp handen då något inköp behöver göras ute i denna gränstrakt av Mo socken.

Publicerat

Utsikt över Mo kyrka

Kyrkreservatet Ranboberget bjuder bland annat på en utsikt över Mo kyrka. En vacker symbolbild – nästan som en lätt bugning från berget till svenska kyrkan och Uppsala stift för upprättandet av reservatet uppe på berget som gör att dess värdefulla naturtyp kan bevaras. Ranbobergets kyrkreservat är ett av två kyrkreservat inom en radie av 4 km från Ranbogården och är ett vackert utflyktsmål vid besök. Uppsala stift som är markägare och instiftare av reservatet har sedan drygt 20 år inrättat ytterligare 10 reservat – alla med olika karaktär men det gemensamt att de har naturtyper som är extra värdefulla att bevara. Kyrkreservaten är resultat av den reservat-stafett mellan kyrkans 13 stift som det kyrkliga miljövärnet tog i initiativ till i samband med miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992 och agenda 21.

Publicerat

Ängens world wide web

”World wide web” på ängen. Under tidiga morgnar innan solens strålar får daggen att försvinna på de små spindelnäten får man en inblick i den parallellvärld av små liv som huserar på ängen. De tusentals små noderna av spindelnät drar lätt tankarna till civilisationen och infrastrukturen hos en storstad… i miniatyr och det är onekligen ett gigantiskt och effektivt ekosystem som vi har framför oss. Här lever en mängd olika arter av spindeldjur, som genom sina fångstnät får tag på sin viktigaste föda – insekterna – jordens största djurgrupp. Man kan lätt ana hur populär denna äng är också för fåglar, grodor och ödlor – som ju mer än gärna tar ett skrovmål på spindlar. Någon timme senare blir de små näten av proteinrika trådar osynliga för oss men vi kan ana att vi är långtifrån ensamma med att då sitta och kalasa på frukost… även om det i spindlarnas fall kanske snarare handlar om mellanmål då de är aktiva större del av dygnet, mest på natten, och bara med någon vilostund på dagen. Men i takt med att dagarna blir kortare, så blir det allt färre att räkna med ”kring bordet” då en del av spindelarterna går i dvala över vintern.

Publicerat

Tre kilo lättare i ett huj

Två gånger om året hjälper vi fåren att bli av med den varma ullkappan. Det är tydligt att de uppskattar detta – speciellt efter klippinsatsen – då de ca 3 kg lättare skuttar omkring. Men strax före och under tiden är det inte riktigt lika kul… tycker åtminstone inte fåret Grålla som gärna söker stöd av, och skydd bakom hästen Pompe för att undkomma oss och vår vän Erik, som i år står för klippinsatsen. För oss noviser tar förvisso klippningen en relativt lång stund om man jämför med de mest professionella fårklippare som skulle varit klara innan Grålla knappt ens hunnit blinka – under minuten är inte ovanligt. I några länder utövas fårklippning som en sport och i ”åtta-timmars grenen” ligger sedan i juli 2017 världsrekordet på 644 klippta får, vilket innebär 44 sek per får (35 sek om tiden för byte av klippmaskin räknas bort).

Publicerat

Inflyttningsfest – vinbärssticklingar flyttar in

Inflyttningsfest – när sticklingar av gula, röda och svarta vinbär ifrån den jämtländska släktgården flyttar in på Ranbo. Tills de små sticklingarna ”rotat sig” i sin nya hembygd får de övervintra tillsammans i nedgrävda krukor på platsen som ska bli deras framtida hem. Samtidigt som den nya rabatten tar form passar vi på att ta vara på den bortrensade vissna rallarrosen och skördar dess vita små rötter. Ja, trots rallarrosens ståtliga bladverk ovan jord så är rötterna små, men då det finns gott om dem så ska de nog räcka till en ”liten” supé att fira inflyttningen med. Från tidig vår till sen höst kan rallarrosens olika växtdelar på olika sätt bidra till middagsbordet – inte konstigt att den räknas till de 14 viktigaste vildväxterna vid en överlevnadssituation. Men, av nyvunnen erfarenhet, skulle vi i en nödsituation, nog rekommendera att först prova andra delar eller någon av de andra 13 överlevnadsväxterna än att välja rallarrosens rötter – upplever nämligen att det tar mer energi att tillaga dessa små hårda rötter än vad de i slutändan kommer ge.