Midsommarafton, en dag som präglas av många olika sedvänjor och där ängsblommorna spelar en central roll för de flesta.
Vilka blommor som ska hamna på bordet, på stången eller under kudden varierar givetvis beroende på var man bor i landet, men prästkragen verkar efter en snabb genomsökning vara en minsta gemensamma nämnare i buketterna.
En förklaring, förutom att den är oemotståndligt vacker och att den blommar kring midsommartid, är dess förekomst i hela landet med undantag av fjälltrakterna. Speciellt förr var den mycket allmän och det var inte ovanligt att se stora ymniga mattliknande bestånd i hagar och öppna landskap. I vissa länder växer den så kraftfullt att den närmast betraktas som invasiv art. Den sprider sig genom sitt växande rotsystem och genom sina frön… Till och med rottrådar kan ge upphov till nya små plantor och under en plantas livstid kan en enskild individ producera 26000 frön med en grobarhet som håller i 40 år. Trots det så minskar den i antal i Sverige i takt med att de öppna landskapen minskar.
I Ranbos ängsblomsodling där prästkragarna får växa utan konkurrens växer de till enorma buskliknande plantor. När alla blomkorgarna under dagen följer solens bana och böljar lätt så liknar det dock inte en matta, utan snarare att hela volymen skapar sinnebilden av en hel romantisk bädd där alla tusentals drömskt vackra blommor väntar på att få avslöja framtiden.