Förminskningspiller eller…

”Älskling, jag krympte barnen!” – Sci-fi film från 1989 har blivit verklighet… eller så tror man kanske att Julia har kommit till en förort till Brobdingnag, jättarnas land i Gullivers resor när hon i själva verket bara är nere i trädgårdslandet för att skörda några av de absurt stora grönsakerna.

Det är inte ovanligt nu att broccolin och många andra grönsaker både är ”huvudet längre” och har ”huvudet större” än Julia. Nyfikenheten kring hur pass stora grönsakerna egentligen kan bli, kombineras med viss rädsla för att de ska bli träiga i smak och/eller konsistens. Än så länge har de sistnämnda dock inte varit något som helst problem… eller så har vi blivit väldigt härdade växtätare.

Kan den groteska tillväxten förklaras enbart av sommarens myckna sol tillsammans med god tillgång till dammvatten och dränering eller är det läge att bjuda hit bioteknikforskare för att analysera om vi omedvetet lyckats skapa en ovanligt speciell mikroorganismflora eller andra jordegenskaper på odlingsplätten? Vore ju intressant om det visar sig att rätt mix av mikroorganismer och näringsämnen skulle kunna konkurrera med GMO-metoder för ökade skördar. I så fall – håll med om att det då verkar vara en lovande nyckel till möjligheten att bli självförsörjande på en väldigt liten odlingsyta. Bara broccolihuvudet på bilden räcker ju till att försörja en hel familj i flera dagar!

Vill ni vara med och fascineras närmare över grönsakernas underbara värld så är Skördegillet på Ranbogården den 16 september (kl 12-16) ett gyllene tillfälle. Fiket kommer hålla öppet. Många lokala mathantverkare kommer också vara på plats och erbjuda fantastiska möjligheter att köpa närproducerade ostar, Ranbohonung, marmelader, senap, saft m.m.! Skördegillet arrangeras av oss, Ranbogänget, tillsammans med kursledare och deltagare på CFL:s kurs i småbruk II. Dagen bjuder även på föredrag, utställningar och mycket annat… nyfiken, läs gärna mer på http://www.ranbogarden.se/kalender/ eller https://www.facebook.com/events/1954389081525912/ . Toppen om ni hjälper till och delar till andra som kan vara intresserade!

Utsikt över söderns väldiga majsfält…

Det är inte konstigt om associationerna går till den amerikanska södern snarare än Norrländska södern – Hälsingland. Redan när Columbus hämtade hem majsen ifrån Amerika odlades där uppåt 300 olika majssorter medan vi här hemma hade fullt upp med kornåkern. För de som bor i svenska ”södern” är det dock nuförtiden ganska vanligt att få se vajande majsfält (huvudsakligen till bränsle och foder) och även om det fortfarande är USA som är den största majsproducenten så odlas idag tusentals olika sorter runtom i de flesta delar av världen med gynnsamma klimat, och majs är näst efter ris och vete det i världen mest producerade sädesslaget…. Japp, det är ett sädesslag, liksom ris, eftersom det är en grässort vars frön används till mat.

Genom att välja en riktigt tidig majssort så kunde Ranbo’s söder i år stoltsera med en oändlig procentuell ökning av produktionen – något för USA’s rednecks att bita i!

Genom att också välja en så kallad supersöt majssort och äta den i direkt anslutning till skörden så slogs även smakrekordet med samma marginal. En supersöt majskolv innehåller 16% socker som börjar omvandlas till stärkelse i samma ”andetag” som den bryts från plantan och de majskolvar som vi tidigare handlat i affärerna har med råge överskridit de tolv timmar som man brukar säga är en gräns för när en majskolv påtagligt smakförändras.

Till sist kan vi också erkänna att graden av förvåning hos Ranbogänget också toppades – var det kanske självklart för er att majskolvarna växer ut från honblommor i bladvecken och att varje liten tråd som man ser längst upp på kolven utgör ”roten” till ett litet majskorn?

Favorit hos våra förfäder

För inte så väldigt länge sedan stod en tallrik med dessa små dekorativa plattrunda skapelser på var mans bord… nästan varje dag hos många, men idag är det få som sett och ännu mindre smakat på den. Den är en av de mest ursprungliga odlade växter man kan finna och har odlats i Europa i över 4000 år. Men när potatisen blev allt mer populär ”glömdes” den bort. Idag odlas den i princip endast av ett fåtal hobbyodlare. Några gissningar!?

Ok, här kommer en ledtråd till – egentligen alldeles för lätt… kan användas i lådor, gratänger, soppor, grytor, stekta i bitar, ugnsbakning, syrade, som rotmos och i gröten.

Ännu fler ledtrådar ?? OK… på finska kallas den kaskinauris. Den ”normala” storleken är 6-8 cm i diameter, utvecklingstiden är ca 50 dagar. Namnet har den fått för att den ofta var det första som odlades efter det att man röjt och bränt ny mark i skogen. Askan bidrar till att hålla många skadeinsekter borta, som annars ofta angriper kålväxter. Mycket närbesläktad med sitt vilda ursprung, åkerkålen – ett vanligt ogräs på många ställen. Den är syrligare i smaken än sin andra släkting Majrovan. Ett nystartat parti i kommunalvalet i Söderhamn har den som sin partisymbol – javisst – där satt den… eller ?!?

Vackra grönsaker

Tidigare, innan vi började odla själva, brukade vi förvisso också ha en hel del grönsaker hemma på bordet… men vi såg dem inte på samma sätt som idag och pratade nästan aldrig om dem. Idag pratar vi ju nästan inte om någonting annat… och då handlar det inte bara, som man kanske skulle tro, om smaken på dem… utan lika ofta är det betraktelser kring hur finurligt de växer eller hur bedårande vackra de är där ute i landet – ofta i en fond av fräscht grönt bladverk.

Ta bara den dagen som exempel, då vi lyfte på bladen till vaxbönorna och plötsligt såg hängen efter hängen med förtjusande gyllengula långa smäckra ”örhängen”. Och så, nu när vi ändå är inne på ämnet, så måste vi ju även tillägga att när det gäller vaxbönor så berättar vi ju också gärna lika mycket om hur mjälla och delikata de är och dessutom hur bekvämt det är med bönor som man kan äta allt på – både bönorna och baljorna. Och visst är det intressant att vaxbönor och gröna brytbönor är samma sak förutom att vaxbönor saknar ett pigment och istället är gula. Ni ser… det finns så mycket att prata om kring grönsaker.

Säsongens andra och sista skattning hos bina

Jaha, Skatteverket höll vad de lovade. Det blev restskatt, med ny indrivning från invånarna i det lilla samhället vid Ranbo. Sven-Olof sköter om säsongens andra och sista skattning hos bina.

Den honung som de från och med nu producerar från naturens nektar och från det sockervatten som tillsätts i oktober får de dock behålla för att lägga till vinterförrådet. Sockervattnet hanterar bina precis som om det vore nektar.

Vintern är ofta tuff för ett bisamhälle. För att klara att hålla värmen så sitter de tätt tillsammans i en klotformad klunga med drottningen i mitten. För att alla ska få del av värmen, som i mitten kan komma upp i temperaturer på 20 grader, så varierar de sina platser på ett solidariskt vis. Ifall bisamhället är litet ökar risken för att de inte klarar av att hålla värmen och att bina därmed dör. Likaså är risken större på vintern för att sjukdomar, eller Varroakvalster, försvagar bina.

Trots att det ser ut att vara vääldigt många bin i kupan på bilden så är det relativt sett ett litet samhälle – bestående av omkring 10000 bin (samhället bildades i våras genom att Sven tog avläggare från en annan av sina kupor). Men överlever de bara den kommande vintern så är chanserna stora att de nästa säsong växer sig till ett fullstort bisamhälle på uppåt 60000 bin.

Under Skördegillet på Ranbo den 16 september har ni möjligheter att lära er mer om biodling – för då är Sven-Olof på plats och då finns det även möjligheter att köpa in sig på skatten – Ranbo-honung!

Classic Motor Monday

Med nyinvald representant i hembygdsföreningens styrelse fick Ranbogården i sommar också äran att dela ansvaret för måndagarnas öppethållandet av Mo´s hembygdsgård under den numera, i dubbel bemärkelse, klassiska motorträffen Classic Motor Monday. En skön mötesplats och träffpunkt mellan ägare och andra beundrare av vackra klassiska fordon.

En otroligt bred blandning av entusiastfordon och med en avslappnad familjestämning i trivsam miljö med fika/matbit gör att folk från när och fjärran gärna viker sommarmåndagskvällarna till en tur till bygdegården för att umgås och prata om allt möjligt, men där bakgrunden givetvis bitvis styr in samtalen mot design och konstruktion av fordon från förr. Inte ens när Flors Linnemanufaktur gick som bäst kunde Mo stoltsera med så här många aktiva personer i bygden. Igår var det säsongsavslut med Kolbulle-servering och en extra stor publik. Det har gått så långt att träffarna har blivit farligt populära med tvivelaktiga parkeringar längs väg 50, så inför nästa säsong så byggs det nu ut en större besöksparkering för ”Mugglarfordon” nedanför gården.

Det är framförallt nio duktiga kvinnor med Kristina Nordh som gjort och gör dessa kvällar så framgångsrika. Nu har det även utökats med en Bike Night under några torsdagskvällar med specialfokus på äldre motordrivna cyklar.

Några gäster hittar också in till oss i hembygdsföreningens stugor och tittar lite på Mo’s historia där t.ex. samlingen av gamla konfirmationskort också väcker vackra minnen från förr.

Andra konventdagen – fokus på konkreta handlingar

Många goda exempel fördes fram kring hållbar matproduktion, bland annat hur länets närproducerade råvaror lättare kan tillgängliggöras kunder genom nystartade producent-konsument plattformar som exempelvis Reko-ring Gästrikland, andelsjordbruk, Bygdens saluhall m.m.

Man vill ju gärna känna att det lilla man som individ kan bidra med kan göra skillnad. När då CFLs restaurang Neon, Söderhamns mest välbesökta lunchrestaurang, utan direkt koppling till konventet, pragmatiskt och flexibelt från en dag till en annan beställer dessa – på bilden – extremt närproducerade råvaror till konventlunchen, som en första beställning ifrån oss, så blir det liksom pricken över i:et. Kanske är ord till handling närmare och enklare än vi ibland tror…

Många tankar, frågor och svar… som ger ännu fler frågor

Som så ofta när man börjar förkovra sig i ett ämne så uppträder ganska snart känslan av man fortfarande är ”förvirrad… men på ett högre plan”. Under lördagens konventsdag var det många spännande ämnen och många stora tankeväckande strukturella spörsmål som lyftes, som här under politikerutfrågningen… och det var extra välkommet och en lisa för själen och balsam för hjärnan att på kvällen få koppla av till Samantha Ohlanders och Brigid LeFevre’s ömsom allvarstyngda och ömsom hoppingivande visor och musicerande.

Under söndagens konventsdag ser vi fram emot att få ta del av ett nytt späckat program – denna dag med lite mer fokus på praktiska och konkreta exempel på hur vi på personlig nivå kan bidra till en hållbar matproduktion. Föredragen spänner ändå över en stor bredd av ämnen; Alltifrån andelsjordbruk till syrning. Framåt kvällen lär känslan av ”Upplyst… men fortfarande förvirrad” dyka upp. Ett säkert tecken på en lyckad konventhelg!

Vi önskar er varmt välkomna till söndagens konventsdag. Det går bra att droppa in och ta del i den/de programpunkter man har tid med. För schema se http://www.ranbogarden.se/wp-content/uploads/2018/08/Folder-Sm%C3%A5brukskonvent.pdf

Inspirerande aula – som under helgen fylls med många kloka ord kring mat- och klimatfrågor.

Har du inte möjlighet att lyssna på alla så går det bra att droppa in och bara ta del av någon eller några av småbrukskonventets gedigna uppställning av intressanta föredrag. För schema, personporträtt om föredragshållarna och praktisk information, se gärna http://www.ranbogarden.se/…/08/Folder-Sm%C3%A5brukskonvent.… . Alla föreläsare och vi arrangörer bidrar på ideell basis – vilket medför ett fritt deltagande för alla besökare.

Arrangörer för konventet är alla deltagare (däribland vi på Ranbogården) och kursledare på CFL:s populära kurs ”Ekologisk odling och hållbar omställning”. Vi önskar er varmt välkomna och hoppas att många vill komma och delta, lära av varandra, inspireras, nätverka, påverka och ha roligt.

Leveransen av grönsaker – veckans happening!

Korgarna med förbeställda grönsaker står redo för avfärd till Bygdens saluhalls utlämningsställe på Köpmantorget i Söderhamn. Där ser vi fram emot att kl 17 stå redo att möta alla trevliga kunder för att överlämna deras beställda grönsaker och få en trevlig pratstund. Lika roligt är också att hinna få en pratstund med andra lokalproducenter som också samlats. Med andra ord – en höjdarmötesplats!

För den som vill förgylla sin vecka, sina matinköp och sitt middagsbord rekommenderar vi att kolla upp Bygdens saluhall i Söderhamn på https://localfoodnodes.org/node/bygdens-saluhall-soderhamn . Och man behöver inte bo nära Söderhamn för att få vara med om denna ”veckans happening” – motsvarande möjligheter finns även på flera andra orter i landet https://localfoodnodes.org/ .

Bygdens saluhall i Söderhamn är en av flera så kallade noder i det digitala verktyget Local Food Nodes som drivs av en icke-vinstdrivande förening med syfte att knyta matproducenter närmare matkonsumenter och främja utvecklingen av lokal mat. De första pilottesterna kom igång 2016 i Skåne och i våras startades noden i Söderhamn.