Publicerat

Nödmånad – inflation i begrepp

I den så kallade klimatpyramiden, den klimatsmarta variant av den klassiska matpyramiden, införd av bl.a. SMHIs väderman Pär Holmgren, avser man med begreppet ”nödmånader” – månaderna mars till maj då förrådet av svenska färska grönsaker börjar ta slut.

Under året som gått har vi försökt lära oss att klara oss på gårdens grönsaker och när vi den här dagen städade ut det i höstas, på grönsaker, så välfyllda rummet i Mamsells så kunde vi konstatera att det, på våra breddgrader, snarare är juni som borde få epitetet nödmånad. Ännu så länge har sanden i grönsakslådorna tillsammans med nattkylan räddat flertalet färska rotsaker från att mjukna eller börja på ny kula och skjuta nya skott.

Och om ordet nöd ska ges den kritiska innebörd som flertalet av våra förfäder sannolikt la i begreppet, så borde nog inte ens juni månad behöva dras ned i detta sorgliga töcken. De skulle säkert skaka på huvudet och snarare tycka att ett förråd med mjölksyrade grönsaker, torkade frukter och bär tillsammans med juni månads ymniga resurser i skogens skafferi minsann får heta duga.

Kanske vi kan gå så långt till att faktiskt bestämma att juni därmed får epitetet ”duga-månad”, på sätt och viss mat-årets sista månad innan klimatpyramidens så kallade ”primörsäsong” tar vid med frossande i nyskördade och späda grönsaker!

Publicerat

Dags för utspring… snart

Med bara en gnutta inlevelseförmåga förnimmer man lätt hur det fladdrar till, nyfiket och förväntansfullt, bland de små bladen när vi öppnar dörren och den intensiva vårsolen skiner in i den skyddande, svala och relativt ljussvaga, miljö som småplantorna vistats i alltsedan de som groddar fått sina hjärtblad och varit starka nog för att i denna miljö växa lite lagom långsamt till robusta små varelser.

Allra helst skulle de nog vilja slänga av sig de urvuxna ”skorna” och borra ner sina nakna fötter djupt ner i myllan och gladeligen låta sig matas av svampar och mikroorganismer i utbyte mot några av deras fotosyntetiskt producerade kolhydrater… säkert ett långt trevligare samspel än det vi erbjuder en gång i veckan i form av brunblaskigt nässelvatten.

Men det är här, i denna stund, som det gäller att koppla på sitt odlaransvar. Med bara rötter direkt ner i myllan, intensiv sol och blåst så skulle de inte bara riskera att dra på sig en liten lättvindig vårförkylning utan det skulle kunna innebära en mycket chockartad upplevelse som troligen hämmar tillväxten och kanske rentav leder till döden.

Men vi är redo att kompromissa – ett litet utspring – då de får acklimatiseras på en skuggig och vindskyddad plats utomhus med ett tunt täcke på sig. Efter denna så kallade avhärdning så kommer de om en vecka stå bättre rustade både för tuffa väderomslag och krävande synergistiska möten och då ser vi alla fram emot det stora kål-släppet!

Publicerat

Självgenererande färskost

I lusten och ivern att öka andelen lokalproducerade mejeriprodukter i hushållet så köpte vi spen-färsk mjölk från en av mjölkgårdarna i Mo och provade att tillverka ko-ost. Ordet ”tillverka”, ska erkännas, är i detta sammanhang nästintill lite förmätet eftersom antalet processteg var väldigt få och osten liksom tillverkade sig själv. Med detta sagt så är det ju själva osten, eller möjligtvis kon, som ”får sträcka på sig” när smakomdömena, överraskande för ett första försök, slår i taket vid poängsättningen. Intressant och praktiskt är det också att ”färskosten”- om den kan kallas det efter den behandlingen – var lika god när infrysta delar av den plockades fram allteftersom.

Ordet ko-ost för denna halvhårda färskost kan först upplevas lite ospecificerat, men efter några sökningar på nätet, med flera recept som resultat, förstår man att det är ett inmutat begrepp. Så vedertaget att själva förledet ”Hälsinge” ko-ost mer än ofta faller bort.

Vi ser nu med förstärkt lust och iver fram emot att om en månad ta oss ut till Krype fäbod, för att under CFL:s 6-månaders kurs ”fäbodbruk” bland annat lära oss tillverka, ysta, fler olika ostsorter genom pastörisering, brytning, löpe etc – alla väldigt specifika begrepp men, som för vår del, behöver passas in på sina ”rätta hyllor”. Återstår att se om alla dessa mejeriprodukter är självgenererande eller om det, som alla de olika processtegen antyder, faktiskt kräver att vi är med och tillverkar dem.

Publicerat

Ängsblommor som överraskar

I oktober berättade vi om ängsblommor som var i full blom, de flesta flera månader efter normal blomningstid och denna dag överraskas vi av att flera av dem nu är minst en månad före ”sin tid”.

Även om vi, sedan flytten till gården, i allt fler situationer tenderar att läsa in mänskliga beteenden hos både djur och växter så tror inte ens vi att dessa ”förtidiga” blomningar är ett resultat av samhällets tidsanda med ständiga krav på ökad effektivitet. Troligare är det väl då att det är en effekt av höstens och vårens veckor med överraskande höga temperaturer.

Men det är inte självklart att det finns ett enkelt samband mellan den ökade uppvärmningen och blomning såsom t.ex en vecka tidigare vår, ger en vecka tidigare blomning. Variationen mellan olika arter är stor. Anledningen till att detta samband inte alltid var så direkt och linjärt fick forskare att först tro att vissa växter inte hann med att anpassa sig till förändringen. Det kan vara en faktor, men för att närma sig svaret på frågan hur klimatförändringar i framtiden kommer påverka blomningsstarten så visar några forskare nu att blomningsstarten oftast behöver sättas i relation till både starten för, och längden av växtens initiala tillväxtperiod, längden på hela växtsäsongen och även dess samverkan med andra arter och hur alla dessa påverkats av klimatpåverkan. Komplicerat värre… Det hela visar sig kräva att man tar till spelteori med avancerade uppsättningar av differentialekvationer för att beskriva en någorlunda korrekt inverkan av alla parametrar.

Om de matematiskt skolade biologerna trots allt skulle missat någon riskfaktor så tar Quill för säkerhets skull sitt ansvar för att värna dessa tidiga blommor på allvar som självutnämnd vakthavare… medan Julia får slita vidare med framplockandet av de små plantorna under lagret av höstens vissna blad och ibland hjälpa en och annan knopp eller blomma att se dagens ljus… och har då biologerna räknat med att vissa människor och hundar gör allt för att skydda dessa rara arters uppväxt?

Publicerat

Byggmästare Bävers verk

En eufoni av fågelkvitter, vakande tranor och förvånade änder – de är många, garanterat många fler än de vi ser och hör, som följer vår stilla framfart i kanoten med nyfikenhet och vaksamhet när vi för första gången tar oss fram i denna, via vattenvägen outforskade terräng.

Tidigare vårar har en sådan här upptäcktsresa, ett stenkast ifrån boningshuset, inte varit möjlig men tack vare en annan flitig trädgårdsanläggare förra sommaren plus det ymniga vårflödet så har ett rejält område kring bäcken uppströms ifrån dammen försatts under vatten med tillräckligt paddeldjup. Våtmarksområdet utgör förstås både barnkammare och boplats för många arter och individer, och vi behöver väl inte nämna att skogskonsultenten Urban, vid sitt besök häromdagen, var mäkta nöjd med det han såg. ”Det här kunde ni ha fått bidrag för” konstaterade han.

Nu kunde vi ju stolt berätta om vår egen, på markerna huserande byggmästare, herr Bäver som utfört arbetet helt utan större anspråk än lite av det lövverk som blev över från installationen. Så de pengarna kan Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen spara till andra lovvärda skyddsprojekt. Enligt en undersökning av WWF så tror majoriteten i Sverige att vi är duktiga på naturskydd här i landet, men faktum är att vi bara ligger på plats 19 av 27 i Europa.

Han berättade att man får riva en bäverfördämning… om det görs före oktober månad eftersom bävern bygger upp sitt matförråd för vintern under vattnet efter det. Men så länge herr Bäver är lika modest och gentlemannamässig som han varit hittills då han rent av ställer upp och leker med Candy när hon hälsar på honom i dammen så anser vi att den är stor nog för oss alla. Vikten av angränsande våtmarksområden understryks för övrigt överallt där vi söker vidare information. Vi ser nu fram emot vårt framtida samarbete med Herr Bäver… eller måhända är det Fru Bäver… och då kanske alla hennes barn… om det blir lika kreativa byggmästare av hela barnaskaran så kanske vi dock föreslår andra intressanta bostadskvarter nedströms.

Under promenaden på Biologiska mångfaldens dag kl 18 har ni möjlighet att hälsa på och, kanske inte bli inbjudna till lyan, men åtminstone språkas lite på ”farstukvisten”.

Publicerat

Björntall med reliktbock

Det kändes verkligen som om skogskonsulent Urban var rätt man på rätt plats, naturen var sannerligen hans rätta element. Det blev ett intensivt besök med många intryck som vi hela tiden återkommer till i våra diskussioner. Så fort vi släppte loss honom efter obligatorisk handskakande hälsning så for han, likt en svampsökarhund, iväg ut i parken. Uppenbarligen med en, för oss, helt annorlunda blick för detaljer i naturen som vi inte ens noterat under de tre år vi bott här. Han nosade hit och dit och pekade på än det ena och än det andra, och innan vi hade hunnit anteckna så var han redan på väg bort igen.

Det första han frågade om när han klev ur bilen var om ”Björntallen” fanns kvar. Det visade sig att hans mormor var född i ena drängstugan. Han hade inte själv varit hit i vuxen ålder men från henne hade han hört historien om den oroliga ”dansande” björnen som vankade runt-runt tallen som han blivit fastkedjad vid medan husse sov ruset av sig i arresten, så ofta och rastlöst att tallen med tiden utvecklade valkar vid den avskavda foten… som syns än idag.

Jag hann knappt peka ut den för honom innan han högt och glatt utropade ”Reliktbock” och så for han iväg med oss som frågetecken i släptåg. Besöket fick alltså börja där och han kunde snabbt förklara varför Björntallen överhuvudtaget inte ser ut som de flesta andra tallar. Förutom valkarna så är den riktigt gammal. Riktigt gamla tallar som dessutom står fritt, och i riktigt solbelysta lägen som denna, kan ha skalbaggen ”Reliktbock”, av familjen långhorningar, som bostadsbyggare under barken. Kåda rinner ut ur deras gångar och när tallen ”fjällar” sin yttre bark så lyser tallen gulaktigt därunder. Hålen är tydliga när man tittar närmare. Den skadar dock inte tallen. ”Modernt” skogsbruk gynnar inte precis gles tallskog med senvuxna individer varför arten blivit rödlistad som ”nära hotad”. Antal lokaler i Sverige har uppskattats till endast 500 stycken. För att trygga återväxten bör man alltså uppsöka och ”frilägga” äldre tallar i Björntallens närområde för att de på ålderns höst ska passa framtidens kräsna bostadsspekulanter och ättlingar till Reliktbockarna i Björntallen.

Publicerat

Projektering

Efter ett besök i Stockholm förra veckan insåg vi att vi borde satsa på tätare bebyggelse kring Ranbogården. Därför bokade vi tid med projekteringsexperten Urban Johansson, för att se hur vi smartast kunde utveckla attraktivt boende för många, många fler på de idag relativt oanvända och underutvecklade markerna runt gården. Under några timmar runt kartan vid köksbordet och till fots för inventering av markerna kunde han snart peka på både stora möjliga expansionsmöjligheter för spännande boendeformer och även andra infrastruktursatsningar med bland annat effektivare transportvägar genom området. Sannolikt kommer området inom en snar framtid kunna vara utbyggt och stå inflyttningsklart för miljontals nya invånare.

Om någon tycker att visionerna är för högtflygande så kan vi nämna att även lågtflygande och de som inte flyger alls också är välkomna…

Jo, återseendet av stadsmiljön påminde oss alltså om vikten av miljövård för alla, och Urban som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen, såg stor potential i hur Ranbo med rätta åtgärder skulle kunna bidra ännu mer till fler trivsamma livsmiljöer för insekter och djur.

Besöket var en del i programsatsningen ”Skogens miljövärden” som Skogsstyrelsen, regeringens förlängda arm, sjösatt med syfte att bevara och öka den biologiska mångfalden i svenska skogar.

Exempelvis föreslog Urban skapandet av glesare skogsbryn för att öka antalet arter i gränszonen mellan skog och öppen mark. Mer plats och ”luft” generellt för sälg, asp, alm, lönn och eventuellt andra ädellövträd medan gråal, hägg, björk och gran bör få stå tillbaka.

Redan förra året började vi planera för skogshagar vilket är något som skulle glädja många fler än bara Pompe och fåren tänkte vi. Skogs- och naturbeteshagar beskrivs ofta som några av de mest artrika miljöerna, men där menade han att vi borde glesa ur björkbestånden betydligt mer än vad vi vill. Hmm… vi kan ju inte bara såga ner alla dessa vackra vita pelare, och potentiella höghus, som skuggar så behagligt på varma sommardagar… De friska björkarna bidrar tydligen inte så mycket till mångfalden. Det gör å andra sidan de äldre, långsamt döende björkarna desto mer. Men hur ska vi kunna få dessa äldre björkar om vi avverkar dem nu. Nej, beslutet blir nog allt att vi behåller merparten som ett slags pensionssparande för insekterna och fåglarna.

Publicerat

Premiärer och tyngdpunktsförskjutning

Aktiviteterna på Ranbogården visar tydliga tecken på att våren nu infunnit sig – premiärerna har varit många; alltifrån Mo-flaggan som fått byta upp sig från det mörka vindsförrådet till sin betydligt friskare plats i vårvindarna på farstukvisten, fårens första rymningar till ”grönare gräs på andra sidan”, Pompe som slängt av sig skorna och nu även säsongens första facebook/blogg-inlägg efter vinteruppehållet.

Vi inleder symboliskt med en bild på Julias UF-bok ”Ranbo Trädgårdar” som hon tillsammans med familj & vänner skrivit i vinter inom ramen för gymnasiekursen ”Ung Företagsamhet”.

”Ytterligare en mysig trädgårdsbok där framsidans lockande överdåd svårligen kan uppnås”… kan man tro! Men skenet bedrar. Om vi nybörjare kan nå detta på en säsong så finns det hopp för alla. Boken har, förutom odlingstips och små kåserier kring intressanta fakta kring livsmedelskedjan, också ett budskap som vi alla snabbt måste ta till oss. Människan har i över 200 år lockats in i en fälla där billigt fossilt bränsle har gjort att de flesta kan syssla med annat än att odla sin mat. Det var bra i början men som resulterat i en livsstil som de senaste 50 åren inte entydigt gett ett ökat välbefinnande. Det värsta är att livsstilen sker på bekostnad av miljön. Den luriga fällan slår igen långsamt och osynligt vilket gjort den så svår att avslöja. Boken ger en helhetsbild för att komma till insikt, lösningar på hur vi kan vända trenden och slutligen hopp om att vi, med en snabb omställning kan föda alla, snart 10 miljarder människor på jorden, på ett för oss själva och planeten ett mer hållbart sätt.” Tänk globalt – Handla lokalt!

Förutom det trevliga arbetet vi hade när vi hjälpte Julia skriva boken så var det extra roligt att juryn på UF Gävleborgs mässa också uppmärksammade boken då hon vann 1:a pris i klasserna ”Årets Hållbara företag” och ”Årets Samhällsentreprenör”.

Bilden togs dock häromdagen av vår vän Linda då hon hämtade sin 6-åriga dotter i hennes klassrum. Syftet med boken – att bidra med kunskap och inspiration kring hållbarhetsfrågor för både stora och små – är så tydligt uppfyllt i den bilden, med alla post-it lappar på intresseväckta avsnitt.

Arbetet med boken och förra årets torra sommar väckte givetvis oss alltmer i dessa frågor och gör att den bilden även symboliserar den tyngdpunktsförskjutning som kommer ske i Ranbogårdens framtida aktiviteter, där vi med omställningen till en mer hållbar och, på alla sätt, trevligare framtid som främsta drivkraft vill kunna bidra med kunskap under trevliga former vid ett besök på gården.

Exempelvis följer sommarens gårdscafé Studiefrämjandets upplägg av ”Café planet” och förutom fikabröd erbjuds även, för den som är intresserad, kunskap i form av utställningar, bokhörna, föredrag, visningar och filmer i hållbarhetens tecken.

Först ut blir uppmärksammandet av ”Biologiska Mångfaldens dag” den 22 maj då vi välkomnar alla som vill följa med på en trevlig naturslinga, med spännande inslag, där vi visar på viktiga livsmiljöer för våra, stora som små, grannar i Ranbokollektivet.

Hälsingegårdsdagen den 26 maj kombinerar vi med en boksigneringsdag. Förutom Julias UF-bok finns utefter signeringsbordet flera författare som alla på olika vis vill bidra till kunskap och inspiration om ett hållbart liv. Vi återkommer framöver med mer information om dessa och alla andra planerade utåtriktade aktiviteter och hänvisar tillsvidare till Kalendern på hemsidan för hela säsongens programutbud.

Det finns givetvis fler möjligheter att, utöver boksigneringsdagen, köpa ett signerat exemplar av Julias bok; exempelvis i samband med sommarens övriga gårdsaktiviteter men även via beställning på vår hemsida (fliken Ranbo Trädgårdar). Den finns också på utlämningsställen i Studiefrämjandets lokaler i både Bollnäs och Söderhamn. Och som Uppsalabo finns, fram till den 27 maj, ett antal böcker på stadsbibliotekets barnavdelning samt i PGW-butiken på Kungsängsgatan 11. Swishnummer för betalning finns på samtliga utlämningsställen. Den signerade boken kostar 295 kr och halva vinsten går till Naturskyddsföreningens agroekologiska projekt i utvecklingsländer.

Boken ges ut av Bokförlaget K&R AB i Bollnäs och det går också att beställa boken via de större internethandlarna, men det ger en mindre andel till Naturskyddsföreningen.

Nu – dags för ”ord till handling” – välkommen till säsongens vindlande och spännande kunskapsresa på facebook och ranbos småbrukarblogg!

Annika, Richard, Julia och gårdens alla noll-, två- fyr-, sex-, åtta, osv. upp till tusenfotade vänner… och givetvis även de eventuella individer som av någon anledning har ett udda antal fötter… hälsar er och våren välkomna.

Publicerat

Bästa julklappen – ny rapport från Stockholm Resilience Centre

Innan tomten kommer och knackar på dörren så vill vi också passa på att hälsa alla våra vänner en riktigt skön helg – hoppas att ni inte låtit stressa upp er alltför mycket av de kommersiella krafternas julbudskap utan att ni låtit det ursprungliga kärleksbudskapet komma i första hand. Vi har haft tre mycket mysiga adventssöndagar här i vår kaffestuga där vi hade möjlighet att träffa många av er för en trevlig pratstund.

Annars så har vi faktiskt haft lite stress, men nyttig sådan, då vi hjälper Julia med hennes UF-företag (inom ramen för gymnasiekursen Ung Företagsamhet). Ni som följt oss har kanske sett Margareta Häggs kommentarer som på ett mycket klassiskt manér ofta avslutats med ”För övrigt anser jag” – att vi bör skriva en bok med våra inlägg. Utnötningstaktiken fungerade och vi hoppas komma iland med boken ”Hållbar framtid – Småskalig ekologisk grönsaksodling som belysande exempel” i början av nästa år. Det har varit en mycket lärorik resa där vi misströstat över möjligheten att sy ihop ett koncept med en röd tråd, men så kom Johan Rockström och gav tankesmedjan Romklubben en fantastisk 50-års present och därmed oss en fantastisk julklapp som dessutom löser de inledande kapitlen i boken i ett huj varför vi nu känner visst hopp igen även i det projektet.
För att ni också ska få känna tillförsikt och hopp under helgerna och samla energi och tankar för nya årets löften så passar vi på att sprida Johans Rockströms budskap om hur de globala hållbarhetsmålen kan nås inom de planetära gränserna:
www.stockholmresilience.org/…/2018-10-17-transformation-is-…

Det är viktigt att fakta inte rycks ur sitt helhetsperspektiv, och därmed ger en bild som på ett par sekunder i media rättfärdigar gamla felaktiga beteenden och allvarligt bromsar upp utvecklingen mot en hållbar matproduktion, såsom t.ex. spridningen av uppgiften att ekologisk producerad mat är sämre för klimatet, som kom häromdagen. Ja, det är sant att ekologiskt odlad säd idag måste odlas med större avstånd… men det är för att undvika användningen av bekämpningsmedel som skadar den biologiska mångfalden. Genom att samodla flera grödor så kan dock produktiviteten ändå bli högre än idag i de småskaliga jordbruk som faktiskt står för 50% av matförsörjningen i världen och för 80% i utvecklingsländerna.

Titta på filmer med Johan Rockström och läs gärna vidare på svenska myndigheters hemsidor för andra initierades kunskap och tankar kring klimatförändringar och matproduktion så får ni själva bilda er en egen uppfattning.

En riktig God Jul och ett Gott Nytt År önskar vi på Ranbo

Five transformational policies for a prosperous and sustainable – TED talk by Johan Rockström  world.

SLU:s Publikationer från Framtidens lantbruk

Livsmedelsverkets rapport: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050

Publicerat

Adventsfika

Under de kommande tre adventssöndagarna har vi öppet i kaffestugan och hoppas att ni vill komma och fika och mysa tillsammans med oss. Vi tänder förstås i rörspisen och i plåtkaminen, Till det hembakade fikabrödet har vi kaffe, te, varm choklad eller en spännande ”julkryddad” varm dryck. För de som behöver extra mycket värme så har vi dessutom ett tjugotal portioner soppa gjord på grönsaker från gårdens odlingar, med focacciabröd bakat på dinkelvete… först till kvarn!

Kom och njut av hembakat och trevlig samvaro i rofylld miljö. Kaffestugan är öppen mellan kl 12-16. Vi bakar givetvis på ekologiska råvaror. Varmt välkomna!