Kategori: Ekosystem i närområdet

Gräsgator som plöjer sig fram genom skogarna – en vacker symbol för livets, eller kanske vardagslunkens, långsamma kraft. Artur Lundkvist uttrycker i diktsamlingen ”Liv som gräs” (1954) parallellen med orden ”Gräset arbetar outtröttligt och tvekar aldrig, det spränger sig väg eller klättrar över och på alla hot svarar det med att växa”.

Den vackra och mytomspunna flugsvampen är, liksom många andra giftsvampar, lurig att förstå sig på – och här gäller det onekligen att inte tro på alla myter, inte göra sina egna tolkningar och definitivt inte lära sig av egna erfarenheter. Det är ju så lätt att tro att maskätna svampar och svampar som rådjur och kor äter inte kan vara giftiga men det är lika fel som att tro att giftiga svampar nödvändigtvis ska smaka illa. Och att tro att alla svampgifter försvinner genom kokning är vanskligt eftersom de flesta svampgifter inte är vattenlösliga. Till sist, hur var det då med myten att vikingarna åt flugsvampen för att uppnå raseri och gå bärsärkagång in i strider… sannolikt felaktigt. Det är ju inte speciellt fiffigt att i stridens hetta få kramper, en vanlig bieffekt efter ruset. Namnet då, varför heter den flugsvamp? Linné gav den artnamnet muscarius efter det latinska ordet musca som betyder fluga… flugsvampen har nämligen varit uppskattad inte bara för sin vackra uppenbarelse utan även för sin giftighet då den varit ett effektivt insektsmedel och hållit både flugor och vägglöss borta.

Det finns många Bauerliknande skogar även i Hälsingland. Det är lätt att i en sådan skog nästan uppleva trädsjälen och andra växters livsandar. Och kanske är denna förnimmelse närmare sanningen än vi tror. Många forskare vill idag jämföra gamla urskogar med ett stort samhälle och liknar dem ibland vid en myrstack där alla växter tillsammans bidrar till trädriket. Genom sina rötter kopplar träden, i synnerhet artfränder, ihop sig med varandra och man har visat hur de via de sammanväxta och hopflätade rötterna kommunicerar inte bara mha kemiska ämnen utan också med elektriska signaler. Fortsätt läsa ”Budskap från trädens själar”

Gräs i mängder i skogarna – både när det gäller volym och artrikedom. Det är inte helt lätt att bland Sveriges stora mångfald av gräsarter, drygt 150 stycken, identifiera arten i just denna hårsvallsliknande gräsmatta. Inte heller vilken av de 58 släkterna som det tillhör… och inte heller vad forna tiders människor använt denna ymniga råvara till – för gissningsvis har det brukats till många mer innovativa ändamål än bara djurfoder. Förvånansvärt lite kunskap om denna lilla anspråkslösa, men så vanliga, ört går att goggla upp – gräsligt (!). För de vilda djurens del kan man gissa att gräset förutom föda har en viktig funktion som bädd och skydd på nätterna då de erbjuder ett mjukt och bra gömställe – för vem skulle upptäcka t.ex. våra två fyrbenta vänner om de la sig ner i det här kamouflaget?

Mängder av ormbunkar men ännu inga huggormar siktade – peppar, peppar… Efter att ha tillbringat många kajaksemestrar i en av världens mest ”giftormstäta miljöer” – Stockholms skärgård, utan att se dem speciellt ofta där heller – så känns det väldigt lugnt när vi rör oss här i traktens skogar utan långa gummistövlar, eller tar vi miste?