Publicerat

I väntan på svalare väder

Älgjakten är sedan 1:a måndagen i september tillåten i de norrländska länen medan premiären låter vänta till 2:a måndagen i oktober för övriga delar av landet. Här i trakten har man dock också ”alltid” väntat till mitten av oktober (fredagen den 13 oktober i år), främst för att det sannolikt är svalare då. Som oinitierade så anade vi givetvis att älgjakten är den mest reglerade jakten, men efter att ha gläntat lite på dörren in till denna värld, så inser vi nu till vilken grad, med omfattande förberedelser och en strukturerad organisation i vilken länsstyrelserna har det formella administrativa ansvaret. Men med ungefär 270 000 jägare som jagar älg under jaktperioden som sträcker sig fram till januari/februari (beroende på län) så är det nog läge att liksom skogens konungar då börja springa runt lite försiktigare i skogarna. Felaktiga arter har ju prickats förr kring Ranbo – t.ex. så föll gårdens bästa mjölkko offer ett år… men den historien utspelade sig för nästan 60 år sedan så den är ju, så att säga, ”gammal och begraven” vid det här laget.

Publicerat

Odödlighetens ört

Långt in i september lyser renfanan upp i vägkanter och på andra öppna ytor, och här utefter åkerkanten bildar den något som ser ut som en jättelik prydlig rabatt. Det är också vanligt att hitta den runt gårdar och byar, vilket minner om gamla tider då den nyttjades frekvent i en mängd olika tillämpningar; alltifrån kryddsättning av brännvin till ett brett bruk inom folkmedicinen såsom exempelvis mot svullnader, sår, klåda, matsmältningsbesvär, åderbrock och som svettdrivande. Men allra flitigast var den nog använd som medel mot ohyra och framförallt som maskmedel då den dödar parasiter… invärtes såväl som utvärtes… och det var inte ovanligt att man gned in en avliden med örten för att kroppen inte skulle angripas av maskar och av den anledningen kallades den i gamla läkarböcker för odödlighetens ört. Av samma anledning användes den till att gnida in djurkött för att öka hållbarheten. Renfanan är inte klassad som giftig men innehåller ändå, i mindre mängder, giftet tujon och ska därför användas med försiktighet, men att plocka in några buketter i huset kan rekommenderas då blomkorgarna med de gula knapparna inte bara lyser upp som små solar utan dess lukt hjälper alltså också till att hålla besvärliga flugor, getingar och andra insekter borta.

Publicerat

Traditioner förs vidare

Traditioner förs vidare. Den frodiga piprankan till vänster om Kaffestugans dörr har under närmare 50 år välkomnat besökande cafégäster. Tidigare fanns även dessa välkomnande ”lakejer” vid fler av gårdens trappor. Julia och hennes mormor gör här en insats och med hopp om att sticklingar från den gamla piprankan ska kunna drivas upp och kanske skolas in i detta traditionsenliga ämbete. Fortsätt läsa ”Traditioner förs vidare”

Publicerat

Olbergets topp och utsikt

Det finns ett och annat ”fönster ut mot fjärran” även från Olbergets topp som annars till stor del är bevuxet av gamla knotiga tallar. Delar av Olberget innehåller speciellt stora naturvärden, bland annat flera 200-300 åriga träd, karaktäristiska klippbranter och klapperstensfält. Uppsala stift, som är markägare, har med hänsyn till den unika miljön avsatt 11 hektar av bergsområdet till ett kyrkreservat, vilket innebär att området får utvecklas utan traditionellt skogsbruk. I det orörda markområdet trivs många djur, bland annat så häckar tydligen berguven bland klipporna och ravinerna. I Sverige och Norge finns det en hel del berg och platser som har namnet Olberget, förklaringen är att Ol, kommer av ett fornnordiskt ord med betydelsen motsvarande ”stenig backe” och sådana bildades det ju en hel del av under senaste istiden.

Publicerat

Den mytomspunna flugsvampen

Den vackra och mytomspunna flugsvampen är, liksom många andra giftsvampar, lurig att förstå sig på – och här gäller det onekligen att inte tro på alla myter, inte göra sina egna tolkningar och definitivt inte lära sig av egna erfarenheter. Det är ju så lätt att tro att maskätna svampar och svampar som rådjur och kor äter inte kan vara giftiga men det är lika fel som att tro att giftiga svampar nödvändigtvis ska smaka illa. Och att tro att alla svampgifter försvinner genom kokning är vanskligt eftersom de flesta svampgifter inte är vattenlösliga. Till sist, hur var det då med myten att vikingarna åt flugsvampen för att uppnå raseri och gå bärsärkagång in i strider… sannolikt felaktigt. Det är ju inte speciellt fiffigt att i stridens hetta få kramper, en vanlig bieffekt efter ruset. Namnet då, varför heter den flugsvamp? Linné gav den artnamnet muscarius efter det latinska ordet musca som betyder fluga… flugsvampen har nämligen varit uppskattad inte bara för sin vackra uppenbarelse utan även för sin giftighet då den varit ett effektivt insektsmedel och hållit både flugor och vägglöss borta.

Publicerat

Rengöringslösningar

Kombinationen ”bo på landet” och ”miss i veckoinköpet” leder ibland till att nya ”gamla lösningar” är kul att återupptäcka. Nyligen fick vi anledning att söka upp gamla rengöringslösningar (i dubbel bemärkelse). Det är en tämligen enkel match, i och med att ett av våra vanligaste lövträd – björken utgör en källa för tvålämnen. Björklöven innehåller nämligen ett rengörande lödderämne, saponiner (sapo betyder såpa). Så det är bara att plocka ner detta allround-tvättmedel dvs löven från ”trähyllorna”, skaka dem tillsammans med varmt vatten och tillämpa viss mekanisk bearbetning antingen det handlar om schamponering, tvål t.ex. till fotbad eller tvättmedel för kläder (som centrifugeras några varv i en påse). Vill man ha ännu starkare rengöringsmedel för tex golv och möbler så gör man pottaska av vedaskan. Namnet kommer av att lövträdsaskan förr blandades med vatten i krukor – lerpottor – för att där urlakas, indunstas och glödgas i ett par steg. Blev vi rena av björklövssåpan? Allt är relativt – gott luktade det i alla fall!

Publicerat

Här är Engelska kanalen … men var är vattnet?

… Här är Engelska kanalen… men var är vattnet? Denna ”torrlagda” sträckning genom byn Mo fick i folkmun tidigt namnet ”Engelska kanalen” och det blev snart det vedertagna namnet på både vägsträckan och busshållplatsen. Byns ”Engelska kanal” går mellan sockenstugan och Florsjöbaden och är ett resultat av, främst, engelska sjömäns arbetsinsatser under krigsåren (1940-1943)… därav namnet. Fortsätt läsa ”Här är Engelska kanalen … men var är vattnet?”

Publicerat

Aldrig fel med ett dopp i Acktjärn

Trots att vi kommit en bra bit in i september så ges det fortfarande många fina tillfällen till bad – om man är hund vill säga. Speciellt Quill tar sig mer än gärna ett dopp, som här i lilla pärlan Acktjärn, när man har vägarna förbi.
”De tusen sjöarnas land ” Finland har 56 000 sjöar större än 1 hektar. I Sverige finns 96 000 sådana sjöar, så möjligheterna att hitta sin egen lilla pärla är goda. Om sjön ligger i skogen och är liten som denna så definieras den som tjärn eller göl. Tjärnen ska ha klarare vatten och tydligare strandkant än gölen som vanligtvis också är ännu mindre, varierar i storlek beroende på säsong, och som bildats ute på en våtmark. Trots att Acktjärn till mångt och mycket alltså uppfyller den ”vetenskapliga definitionen” på en tjärn så hade den troligen i vardagligt tal ändå kallats Ackgöl eller Ackgyl om den legat i tex Östergötland eller någon annanstans i våra sydöstliga landsdelar. Sen ska man tydligen inte bli förvånad om någon besökare från södra Norrland eller norra Svealand skulle föredra att kalla den Acklok – lok är i dessa regioner nämligen också ett vanligt namn på mindre sjöar. Quill struntar i vilket… skönt var det.

Publicerat

Salongen blev konferensrum

Simsalabim, och salongen förvandlas i ett huj till konferensrum som den här dagen användes som samlingsrum för 16 personer ifrån Söderhamns kommun som kom förbi på ett studiebesök. Gammalt förenades med nytt vad gäller möblemanget och kanske även idéerna. Gemensamma diskussioner varvades med möten i mindre grupper i stugorna. När energin och inspirationen sinade så blev det påfyllning av ”tankarna” med fika och mat i kaffestugan samt lite spatserande och prat i trädgården som börjar få lite höstkaraktär.

Publicerat

Baktankar i dubbel bemärkelse

Det gäller att bulla upp med mycket jäst när gäster kommer – energin och engagemanget att ta del och njuta av både miljön och kanske ”ett och annat spadtag” har en tendens att öka markant efter en rejäl frukost! Japp, på Ranbo finns alltid en baktanke (i dubbel bemärkelse).