Från en ren statistisk betraktelse av dessa två bilder skulle man kunna dra slutsatsen att ängsklockan är starkt hotad och håller på att bli utkonkurrerad av de två andra ängsblommorna tjärblomster och ängsvädd. Med den vinklingen av detta uppenbara och därmed pedagogiska fallet så inser man istället lätt hur viktigt det är med en korrekt insamling av grunddata inför en statistisk undersökning. Med en vinklad sådan, medveten eller omedveten, så kan i princip vad som helst ”bevisas” med det utvalda materialet, vilket lett fram till det berömda och rent av bevingade uttrycket att ”Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik” där det senare således skulle vara den grövsta formen av osanning. Enligt vissa mätningar så är detta ett av de mest använda citaten i brittisk media. En orsak till detta kan vara att det finns så många okunniga inom statistik och som presenterar ”övertygande” grafiska presentationer som sedan lätt sågas av ”andra sidan” som sedan gör samma fel med sitt urval o.s.v. tills folk väljer att lita på en person som för det mesta säger sådant som de redan tror på. Något att tänka på i dagens debattklimat där ”alternativa fakta” och ”fake news” gör att många människor lätt tycker sig hitta bevis för precis de åsikter som passar dem utan att ifrågasätta de källor som de hänvisar till. Tur, va… för då slipper de ju förändra sig, sitt liv eller sina åsikter. Det här resonemanget är så extra tydligt när det gäller klimatfrågan idag då allt ifrån folk på gatan, representanter för media, väldigt många experter (på områden utanför klimatforskningen) och politiker väljer ut den delmängd som passar just deras syften. Enligt forskning från Chalmers är de två största grupperna av klimatförnekare de industrier som producerar olja och högerextremister. En annan grupp är libertarianer som propagerar för mindre regeringsmakt. Liknande undersökningar i USA visar på samma sätt att klimatskeptikerna kommer från oljeindustrin, industri-förespråkare och konservativa grupper. En undersökning visar på att mer än 90 % av artiklarna som är skeptiska mot klimatförändringar och människans roll däri kommer från dylika konservativa tankesmedjor.
Bland klimatforskare finns det dock mycket få klimatskeptiker. Enligt en amerikansk studie, publicerad 2010 i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS, stödjer 97–98 procent av de forskare som publicerar mest vetenskapliga artiklar inom området, de etablerade slutsatserna om global uppvärmning. Endast 2,5 procent av de 200 främst rankade klimatforskarna (alltså de med allra flest publicerade forskningsartiklar) utgörs av skeptiker.
Med tanke på vilka stora omställningar som krävs för att nå Parisavtalet så är det ju då väldigt motsägelsefullt att bara 59 % av svenskarna tycker att EU ska bekämpa klimatförändringarna. Genomsnittet för EU är dock ännu sämre med bara 36 %. (SIFO resp. Standard Eurobarometer 90; 2018). Förnekelsen är enorm.
Vad gäller ängsklockan så är den bevisligen inte starkt hotad, åtminstone inte av dessa två ängsblommor när man med korrekt fakta inser att dessa två exemplar lyckats ta sig ner i ett helt upptaget utrymme i en starkt begränsande täckmatta och ändå lyckats etablera sig. I Sverige så är den vanligast i Dalarna (där den är landskapsblomma), Gästrikland, Hälsingland och norra Uppland men förekommer spritt i hela landet och den har tvärtom fått ett uppsving i och med att vallväxter odlas på allt större arealer jordbruksmark, vilket tyvärr inte är i linje med den odling och kost som vi i högre grad borde hålla oss till för miljön och vår hälsas skull… om man nu tror på statistik förstås… och att vi har presenterat den korrekt! Vad har Ranbogården för dold agenda?