Apropå den stora studien som vi igår hänvisade till, den gjordes av The EAT-Lancet Commission och publicerades i den högst renommerade medicinska tidskriften The Lancet 2019. De har som nämndes sammanfattat vad en stor mängd studier som kopplar hälsa till diet kommit fram till är bäst för oss i matväg. Utifrån den har ytterligare en sammanfattning gjorts för att visa hur den rapporten ska betraktas ur ett nordiskt perspektiv. Dels så visar de att vår nuvarande kost har en stor negativ miljöpåverkan med t.ex.
- Nära tre gånger högre utsläpp av växthusgaser än målet.
- Kräver cirka dubbelt så mycket jordbruksmark jämfört med målet.
De förändringar som krävs där stämmer lyckligtvis överens med de förändringar som också innebär en hälsosammare kost. För att minska hälsoproblem som övervikt och fetma (nästan hälften av den vuxna nordiska befolkningen lider av det), diabetes och hjärt-kärlsjukdomar så behöver vi:
- Dra ner sockerintaget med några teskedar varje dag.
- Äta mindre av livsmedel med högt saltinnehåll och mättat fett.
För att ytterligare förbättra hälsan i övrigt och minska vår miljöpåverkan så bör vi också t.ex.:
- I genomsnitt lägga till minst en extra portion grönsaker (ca 100 g) till sin kost varje dag.
- Minska intag av rött kött (nötkött, lamm, fläsk). Svenskarna äter cirka 4-7 gånger mer än rekommendationen. Cirka 3-6 portioner rött kött per vecka behöver bytas ut mot rätter med växtbaserade proteiner.
- Tiofaldiga vårt intag av baljväxter och nötter för att nå en rekommenderad nivå
Samtidigt så är det otroligt viktigt att gynna den biologiska mångfalden i Sverige vilken ökar med betade öppna hag- och ängsmarker varför vi alltid bör välja svenskt kött för återstående portioner. Så långt är det ju mest svart på vitt och lätt att veta hur man ska fortsätta satsa.
Den sista punkten ovan är dock intressant. Vi har ju nästan inga traditioner kvar i Sverige för dessa livsmedel så SLU har fått bråttom att sätta upp testodlingar av detta på lämpliga platser för att minska importbehovet. Vi hittar således några SLU rapporter från försöksodlingar i södra Sverige där en del jordbrukare har kommit igång med odling, erfarenhetsutbyte och försäljning. En del av dem samordnar sina insatser genom Nordisk Råvara, ett företag som specialiserat sig på baljväxter som tidigare odlats under många århundraden i Sverige och som nu får en renässans, men de främjar också svensk odling av spännande framtidsgrödor som till exempel Quinoa. Även för jordhälsan verkar baljväxterna kunna bidra positivt där de förbättrar markens struktur och kan öka markens kolinlagring. De kan även minska ogräsförekomst och växtsjukdomar.
Den begränsade erfarenheten i Sverige idag innebär dock att det fortfarande inte finns speciellt mycket rekommendationer att gå på kring vilka av dessa man kan välja att odla var eller hur. Spännande, eller hur?… det måste vi ju därför testa på Ranbogården! Men vänta… Nackdelarna, då? Det osäkra kortet är att baljväxter bland annat är väderkänsliga. Odlingssäkerheten måste förbättras säger forskarna.
Men där har vi ett hemligt kort i rockärmen här på gården. Yasser har lång erfarenhet av att odla både linser och kikärtor i Syrien så han får ansvaret att bestämma plantavstånd och djup samt att med varm hand gömma dem i åkerjorden. För att göra spelet ännu lite mer intressant och öka spänningen även hos Yasser så kastar vi in ytterligare ett par förutspådda framtidsgrödor, quinoa, och vår gamla trotjänare gråärten – okända kort även för honom. Så på baljväxternas spelplan på Ranbo är nu frågan om vi kommer att ha förlorat hela insatsen i höst… eller ska det bli full hand?