Framtidsstudier är ett viktigt verktyg för att kunna förutsäga, analysera och bättre förstå hur framtidsutvecklingen kan påverka det samhälle vi lever i idag, även om alla förutsägelser förstås har sina svagheter eftersom de alltid begränsas av våra nuvarande kunskaper såväl teknologiskt, politiskt, filosofiskt, psykologiskt osv. När man försöker sig på förutsägelser om hur framtiden och samhällen kommer att utvecklas så brukar man prata om några grundmodeller som man följer och som kan indelas i tre grupper utifrån vilken fråga de avser att besvara: förutsägande: troligt scenario – Vad kommer att hända?, utforskande: möjliga scenarion – Vad kan hända? eller transformativt: önskvärt scenario –Hur kan vi göra så att det vi vill ska hända?
Det absolut vanligaste sättet att förutspå framtiden är forecasting som tillhör den förutsägande gruppen, och är något vi alla använder oss av hela tiden. Utifrån historiska och nutida data, erfarenheter och trender så drar vi slutsatser om hur stort och smått kommer förändras i vår framtid. Inom allt ifrån umgänge, värdeutveckling på bostaden till hur hungriga vi kommer vara efter ett träningspass så bygger vi bilder av hur framtiden ter sig utifrån våra erfarenheter. Inom stadsplanering gör man givetvis likadant för t.ex. trafikering i ett nybyggt bostadsområde där man kan titta på tidigare liknande exempel. Denna metod siktar som sagt på det troligaste utfallet. En svaghet är att den kan vara själuppfyllande. Bygger man tex vägar för att man tror att biltrafiken kommer att öka i området så blir det lättare att komma fram där och trafiken ökar därmed.
I scenarieanalys som tillhör gruppen utforskande metoder så låter man ett antal möjligheter eller trender växa fram ur nutiden och inom givna begränsningsramar för att sedan jämföra och strategiskt utvärdera vilken som är mest önskvärd.
Backcasting är ett scenarieverktyg som räknas till de transformativa metoderna då de utgår ifrån ett framtida önskat slutmål, en vision, och försöker sedan bakvägen hitta delmål som behöver uppfyllas på vägen, eventuellt i olika scenarion, för att man ska nå fram till slutmålet. Det används ofta med fördel där problembilden är komplex och nuvarande trender är del av eller i sin helhet utgångspunkten för problemet. Den uppsats som vi tittade på, och sammanfattade i gårdagens text, ” ”Framtidsscenarier för en levande och hållbar landsbygd i det klimatneutrala Sverige” var av den här typen där levande och hållbar landsbygd i ett klimatneutralt Sverige är visionen. Vi stoppade ju med en cliffhanger mitt i för att hålla er på halster och avslutade ju istället med vår enkla standardlösning att fler börjar med fossilfri agroekologisk odling och att resten stödjer det och alla går över till fossilfri hållbar konsumtion så blir alla lyckliga. Det ska ju bli intressant och se om den analysen kommer fram till samma sak.
Under tiden kan vi titta på ett exempel på utforskande scenarieanalys som ni hittar på nätet. Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU tog 2011 tillsammans med forskare på Stockholms Universitet och Chalmers Tekniska Högskola under ledning av Totalförsvarets forskningsinstitut fram ”Fem framtidsscenarier för 2050 – förutsättningar för lantbruk och markanvändning”. Man identifierade åtta faktorer som påverkar matproduktionen: befolkningstillväxt, maktförhållanden, ekonomisk utveckling; klimatförändringar, resurstillgång, energiförsörjning; utveckling/spridning av teknik samt konsumtionsmönster. Alla dessa kunde anta ett antal (3-6) olika möjliga värden och sen studerades möjliga kombinationer av dessa i fem möjliga scenarier, alla inom begränsningsramarna men ända så vitt skilda som möjligt, på global- respektive europanivå. De fick namnen: En överutnyttjad värld, En värld i balans, Ändrad maktbalans i världen, Världen vaknar upp och En fragmenterad värld.
När man läser dessa så slår ju direkt ens egen forecasting igång och man börjar genast analysera sannolikheten på dessa utifrån sina egna kunskaper och erfarenheter från historiska och nutida trender. Mycket obehaglig läsning där man inte känner att någon kan uteslutas och där givetvis bara en är önskvärd. Den är dock mycket nyttig läsning då den får en att inse vad dessa pålästa forskare på erkända institutioner ser som ungefär lika möjliga scenarion och då förhoppningsvis får läsaren att vilja ta fasta på visionen ”En värld i balans” och sedan backcasta för att se vilka förändringar man själv kan göra för att lösa knutarna på vägen för att detta scenario ska bli den som vi och våra barn får uppleva.
I alla scenarion så medför klimatförändringarna ökad torka i Medelhavsområdet så att odlingsarealen i Europa förskjuts mot norr och öster. Så oavsett hur det än går i verklighetens framtid så känns det som en lågoddsare att börja försöka odla förädlade växter som både är anpassade för ett varmare klimat, långa ljusa nätter och som ses som planetär mat för att om möjligt styra mot ovanstående önskvärda scenario.
Så här på bilden ser ni våra första försök att odla en grönsak som Bennet troligen skulle forecastat som fruktlösa. Vi får väl se hur det blir med det och nu får ni se hur väl ni känner till denna växt.
5p: De flesta av oss känner denna protein-, fiber- och mineralrika och användbara ”böna” under ett helt annat namn.
4p: Ofta importeras de från Turkiet, där de trivs med värmen och solen så att odla dem i Hälsingland är naturligtvis ett vågspel.
3p: Medan man under de senaste tio åren förädlat fram åtta olika sorter av sojabönor som kan odlas upp till Mälardalen har vi inte hittat några förädlingsinsatser för dessa ärtor utan testar Yassers beprövade variant från Syrien… efter att först ha misslyckats med köpe-påsen från Ica.
2p: Nötaktig smak. Till skillnad från andra ärtväxter bidrar denna inte till att ”liva” upp jorden, utan uttömmer den i stället, med en s.k. allelopatisk effekt, så att andra växter, även ogräs, får svårt att växa där.
1p: Ofta huvudingrediens i Falafel, hummus, biffar, grytor, soppor, sallader, pastejer och dyker allt oftare upp som rostade snacks och även i mousse. Den har till och med använts som ett substitut för kaffebönor.
Nu följer vi alla på gården utvecklingen på mycket nära håll, och som hitintills ändå inger en viss försiktig förhoppning. Det tillsammans med vår generellt optimistiska attityd så har vår forecasting redan börjat placera framtidsbilder över hur vi från dessa rader innan hösten hunnit se både blommor och baljor och att ni ska få bli bland de första att få se dessa ärter växa fram färdiga ur Hälsinglands mylla med samma förvåning som samtiden i Mo för första gången såg de av Stephen Bennet medförda och framodlade potäterna växa fram ur precis samma jord för drygt 250 år sedan.