Vi har i tidigare bloggar hävdat fördelarna med agroekologisk odling, den form av odling med minimal störning av mikrolivet i jorden som FNs jordbruksorgan menar att vi måste styra över mot för att nå en hållbar matproduktion för kommande 10 miljarder människor på jorden. Där har vi framhållit att denna form med upphöjda bäddar kan ge mer än fyra gånger högre grönsaksskörd än motsvarande konventionellt mekaniskt brukad jord, med mindre vattenåtgång, jorderosion och förlust av kväve och fosfor samt utan användande av tveksamma bekämpningsmedel. Varför görs inte detta överallt i världen idag då?
Det är delvis en fråga om medvetenhet. Man måste förstå varför vi inte kan fortsätta som tidigare, vilka gränserna är och sen börja hitta hållbara lösningar. Det är endast med en fullständig övertygelse på dessa punkter som man verkligen börja sträva mot nya och bättre mål. Men det finns ju 17 hållbarhetsmål och det är svårt att se vad som ger bäst effekt på helheten. Det är lätt att man tycker sig göra positiva insatser på ett eller några av dessa men ändå missar att det kanske är hela ens tankesätt och livsstil som måste ändras. Att t.ex. byta ut sugrör av plast mot motsvarande av biologiskt nedbrytbart material är troligen positivt men det är att sluta med engångsmaterial som är den enda vettiga lösningen. Att köpa en ny elbil kanske betalar sig ekologiskt över lång tid men det är fortfarande inte en hållbar lösning om alla ska ha egen elbil och lösningen är egentligen att man borde gå över till mer av både kollektivtrafik, cykel, hyrbil, jobb hemifrån och planerade inköp. Ibland kan en till synes positiv förändring t.o.m. få motsatt effekt t.ex. att hyra/åka elscooter istället för att gå eller cykla i städerna. Enda sättet för att undvika dessa målkonflikter är att skaffa sig kunskap och därifrån göra medvetna val. Det innebär att först och främst lära sig om de ”Nio planetära gränserna”. Det beskriver gränserna inom nio olika områden som vi människor har störst negativ påverkan på planeten, och vilka som vi överskridit mest. Åtgärderna för individen att minska denna påverkan brukar sammanfattas med de 5 eller 7 B:na: Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen, Begären, Besluten och Barnen, där vi ska lära oss att åka mindre bil, äta mindre men bättre (svenskt) kött, förse bostaden med förnyelsebar energi, ha gröna spar- och pensionspengar på banken, rösta klimatsmart, och se till att barnen får utbildning och lär sig leva hållbart. Men alla sätter snabbt sina egna gränser för när de tycker de är tillräckligt duktiga, så det enda sättet att försäkra sig om att man inte ljuger för sig själv är att göra klimatkalkylatorn.se för att se hur duktig man faktiskt är och sen börja halvera sina avtryck varje årtionde för att nå max 1 ton koldioxidekvivalenter per år till år 2050. Idag ligger svenskt genomsnitt på 9 ton/person och år.
Nu tar Klimatkalkylatorn egentligen ”bara” hänsyn till våra klimatavtryck som förvisso är en av de överskridna gränserna. Uppfyller vi detta mål så kommer vi också indirekt göra stora förbättringar även på de andra tre överskridna gränserna, men för att inte missa helbilden så är det viktigt att inse att de andra tre egentligen är ännu mer överskridna.
Kunskapen måste givetvis finnas hos politiker som sätter skatter och subventioner som styrmedel på olika alternativ. Regeringen har redan satt som mål att Sverige ska vara fossilfritt 2030 och man har också som mål att 30 % av den svenska jordbruksmarken ska brukas ekologiskt år 2030. Idag är det bara 15 %, men efterfrågan stiger snabbt, tyvärr mest med ökad import av ekologiska produkter då svenska producenter inte hänger med i efterfrågan. Så det gäller förstås för matproducenterna att också ta till sig den nya kunskapen. De tillhör de mest resurseffektiva och generellt hållbara odlarna i världen som givetvis vill det bästa för sin mark och sina djur men det räcker tyvärr inte för att minska påverkan till säkra nivåer på alla nio områden. Förutom åtgärderna fossilfritt och mer ekologiskt, som det alltså finns mål för, så krävs en omställning till mer småskaligt, lokalt producerat, mer vegetabilier, minskat näringsläckage, vattenförbrukning och jorderosion samtidigt som vi behöver öka totala matproduktionen. Det är här som agroekologi kommer in.
Men om agroekologi nu är så bra så borde ju både politiker och producenter snabbt kunna styra ditåt om nu FN bara ropar lite högre. Det är här som den andra anledningen kommer in – kostnaden. I dagsläget krävs det mer manuell arbetskraft för denna odlingsform eftersom utvecklingen av maskinell utrustning för de förändrade arbetsmoment som krävs inte har kommit lika långt.
Då är vi framme vid den springande punkten. Kravet på ökad kunskap och medvetenhet gäller i första hand oss som konsumenter. Det är en marknadsekonomi vi lever i och det är vår efterfrågan som styr. Vi kan inte både tycka att Greta är fantastisk och sedan inte handla därefter när vi själva gör våra val med hur vi spenderar våra pengar. Om många av oss fortfarande tycker det redan är dyrt med de ekologiska alternativen. För 100 år sedan la en fabriksarbetare 80 % av lönen på mat, 1950 var det nere på 35 % och idag lägger vi bara 12 % av lönen på maten trots att vi säkert köper dubbelt så mycket. När maten faktiskt är det viktigaste i våra liv så måste den väl ändå få kosta mer om det kan rädda oss från att förlora en hållbar planet.
Vad borde då agroekologiskt odlad mat kosta. Det vet vi inte… men det är det vi vill börja titta närmare på här vid Lill-stugan på Ranbo. Vi har nog i tidigare bloggar redan lagt fram påståenden från studier som visat att det ska räcka med 500 kvm odling för att täcka årsbehovet av grönsaker för en familj med två barn som äter blandkost och det tycker vi oss nu börja ha belägg för genom den första odlingen vi satte upp. Den här nya ytan ska vi vara bättre på att räkna nedlagda arbetstimmar och resurser för att se hur mycket olika grönsaker behöver kosta för att ge den agroekologiskt hållbara bonden en genomsnittlig svensk månadslön. Vi tror och hoppas att svaret leder till att fler kommer att vilja odla mer själva… ”När vi gräver guld i Mo…”