Rödfärgad himmel över Flästabergen – varför inte vid varje solnedgång?

Hur ljus växelverkar med material är intressant – i olika kombinationer av reflektion (studsa tillbaka), transmission (gå igenom) och absorption (fånga upp). Allt vi ser har ju reflekterat åtminstone delar av ljuset. Bladen är ju gröna för att de våglängderna i solljuset har reflekterats medan de röda och de blå har absorberats av bladen för att bli energi till fotosyntesen. Regnbågens färger uppstår när ljuset bryts av vattendropparna, olika mycket för varje färg, och vid en viss vinkel reflekteras tillbaka till våra ögon – vinkeln är ju lika för alla vattendroppar varför regnbågen blir en halvcirkel på himlen när vi har solen i ryggen. Om ljuset träffar en slät yta – på ljusets längdskala mätt dvs ca 0,0004mm – så reflekteras ljuset med samma vinkel ut som det kom in dvs som en stark reflex ifrån t.ex. en vattenyta eller en spegel. Om ytan däremot har en skrovlighet/struktur på samma längdskala då reflekteras ljuset åt alla håll – det sprids och ytan ser matt ut, som tex från ett vanligt papper. Om strukturen/partiklarna är lika eller något större än ljusets våglängd så sprids alla våglängder lika mycket, som t.ex. mot fettpartiklarna i mjölk som då ser vitt ut. Är partiklarna mycket mindre än ljusets våglängd t.ex. elektronerna i luftens kväve- och syremolekyler då sprids de korta våglängderna, blått, mycket mer än de långa röda. Mitt på dagen, då strålarna har kortast väg genom atmosfären, så kommer det mesta av solljuset inte att spridas så mycket och vi ser solen som nästan lika vit som den ser ut ifrån rymden. Men det är ändå tillräckligt mycket blått som sprids i alla riktningar, t.o.m. bakåt för att himlen ska se ganska jämn-blå ut i alla riktningar. Allteftersom solen under dagen sjunker förändras färgerna eftersom solljuset går en allt längre väg genom atmosfären och den blå färgen sprids allt mer för att vid solnedgång ha spridits bort så pass mycket att de röda våglängderna blir mer synliga och solen får en rödaktigare färg. Beroende på sammansättningen av partiklar och vattenånga, temperatur och molnbildning runtomkring så kommer solen, och ibland hela kvällshimlen, bli mer eller mindre röd. Tyvärr går det – i dagsläget – inte att förutsäga när optimala förhållanden för en extra vackert röd solnedgång ska uppträda utan vi får tillsvidare låta naturen fortsätta att överraska oss och ge extra krydda åt livet.