Råvaror till veckans middagar körs upp från matkällaren till mellanlagret. Den här veckan, liksom flertalet av årets veckor, blir en av vändorna med kärran fylld med rotsaker.
Speciellt den här tiden på året så är det, utöver säckarna fyllda med trotjänaren potatis, de nästintill lika tillförlitliga rotsakerna som dominerar bland de ”färska” grönsakerna som sedan hösten lagerhållits i matkällaren.
De som tittat in i matkällaren den här tiden på året har blivit rejält förvånade och kanske besvikna. Ranbos hängande trädgårdar som vi visat på bilder från matkällaren direkt efter skördesäsongen är borta. Utöver säckarna med potatis och lök så verkar utrymmet tom förutom ett antal intetsägande sandfyllda lådor. Vi och andra som är uppvuxna med att matförrådet åtminstone bör vara någorlunda fyllt med Felix-konserver av olika slag suckar nog bekymmersamt och skakar sorgset på huvudet åt denna syn.
Skrapar man lite på ytan i dessa lådor så förvandlas dock bilden, åtminstone om man är lite van vid att tillreda mat ifrån råvaror. Dessa sandlådor innebär nämligen att vi varje gång med tacksamhet kan bära in och tillreda den ena spännande sorten av rotsaker efter den andra. Bara utifrån de olikfärgade betorna blir det lätt att uppfylla kriteriet för hälsosam så kallad regnbågsmat där tre olikfärgade grönsaker eller frukter ska fylla tallriken. Bara fantasin… och tillgängliga kokböcker… sätter gränsen eftersom tillredningssätten och maträtterna kan varieras i det närmaste oändliga – långt utöver enbart som tillbehör av rårivna morötter och inlagda skivade rödbetor till pyttipannan… även om det också är nog så gott. Utöver lagret av färska grönsaker bidrar förstås burkarna med både torkade, syrade och frysta grönsakerna ofta till regnbågsfärger långt fler än regnbågens sju.
När man gör www.klimatkalkylatorn.se för att se vilket avtryck man gör på klimatförändringarna så upptäcker de flesta svenskar att maten står för omkring 2 ton koldioxidekvivalenter per person och år vilket motsvarar ca 25% av våra personliga bidrag på 9 ton. Det stämmer också med de globala utsläppen att produktionen och konsumtionen av vår mat står för minst 25% av utsläppen. För att klara målet på högst 1,5 graders temperaturökning till år 2100 så behöver det totala genomsnittliga avtrycket per person ner till 4 ton CO2-ekvivalenter per år vid 2030. Då dagens mat står för mer än 80% av de ännu mer överskridna gränserna med avseende på biologisk mångfald, förändrad markanvändning och kretsloppen för kväve och fosfor så inser man att förutom att vi måste bli fossilfria så fort som möjligt så måste vi också ändra våra matvanor.
Det är inte mycket mat som är mer klimatsmart än egenodlade lagrade rotfrukter. De färska salladsgrönsaker som odlats i uppvärmda växthus och som kan köpas på vintern kan ha orsakat upp till 16 gånger så hög klimatpåverkan än de färska frilandsgrönsakerna som vi äter på sommaren. Att gå över till den här kosten är inget man kommer sörja i längden. När vanan lagts om så kommer man tvärtom glädjas eftersom forskningen visar att den bara innebär hälsofördelar. Rotsak är rätt sak!