Kan det bli för många röda stugor? För många år sedan uttryckte en amerikanska för oss hur fantasilöst hon upplevt den svenska landsbygden med alla sina röda stugor. Vi är långtifrån lättkränkta men där måste vi erkänna att vi blev lite besvikna över att hon inte sett tjusningen i denna 250-åriga målartradition.
Men en dag som denna slås vi av tanken att hon kanske, trots allt, ändå var något på spåren… kommer de tusentals små individer, vars blivande hem vi just självklart traditionsenligt färgsatt i falurött nickande instämma och tycka att det inte bara är fantasilöst utan framför allt att det blir så stor risk att man bär hem maten till grannarna istället, då husen nu ser så lika ut?
Små som de är så har bin en fantastisk förmåga att orientera sig. De använder både sitt minne och nyinlärningsförmåga då de med hjälp av olika landmärken, en inbyggd ”kompass”, inbyggd klocka och polariserat UV-ljus orienterar sig till rätt riktning. En riktning som de också kan ha fått sig förklarad av ett annat bi, som upphetsad över sitt tidigare fynd snabbt delar med sig till de andra i kupan i form av en noga utförd ”dans” som guidar de andra på nästa flygtur. När de kommer tillbaka i närheten av sin kupa så kan de också känna igen sin familj på lukten.
Men trots alla dessa mycket välutvecklade målsökande förmågor så händer det ändå att de snubblar på målsnöret om alltför många likadana kupor sitter för lika placerat, för nära varandra. Därför vill vi underlätta slutspurten in mot flustret och minska risken för denna så kallad felflykt, dvs flygning till fel kupa. Då utnyttjar vi det faktum att förutom ovanstående knep som används rutinmässigt så gör biet på sin första resa en extra noggrann rekognosceringstur kring kupan för att identifiera specifika landmärken såsom buskar och träd för att lära sig hitta i sitt bostadskvarter och till rätt kupa. Ett ”litet husnummer” i form av ett färgglatt målat fluster i olika färger på de olika kuporna kan då vara den sista ledtråden för att inte behöva bjuda grannarna på middag varje dag man kommer hem trött från jobbet.
I sammanhanget är det snarare växtbekämpningsmedel som vi ska oroa oss för… och det är en oro att ta på fullaste allvar. Speciellt världens mest använda bekämpningsmedel, glyfosat, som har visat sig försämra binas orienteringsförmåga och de kan då få svårt att hitta hem efter att ha pollinerat en växt som sprutats med exempelvis Roundup som innehåller glyfosat. Vi är många som borde bekymra oss… merparten av världens livsmedelsproduktion är ju beroende av pollinerande bin och andra insekter. Diskussioner inom EU pågår huruvida/när glyfosat ska förjudas. I Sverige används årligen omkring 600 ton glyfosat på banvallar, inom jordbruk och i trädgårdar vilket gör det till det vanligaste ogräsmedlet.