Publicerat

Storstädning på Ranbo

Jaha, vad hittar de på för snurrigt på Ranbo idag då?… kanske förbipasserande tänker när de ser oss fara fram med dammsugare och sopkvastar bland ängsmattorna.

Ja, udda är det väl, men inte fullt så galet som det ser ut. Vi har inte drabbats av städmani… då hade det varit mycket lämpligare att först höja nivån inomhus. Utan här handlar det om att optimera förutsättningarna för framtidens ängsblommor. Alla frön som ramlat ner under ängsblommorna under mognadstiden blir synliga först när alla plantor skördats, och visar nu på en möjlighet till dubblerad skörd. Man förvånas över hur finurligt fröställningarna utvecklats och de facto innehållit mycket större mängder av frön än vad fröställningen ser ut att kunna bära. I detta skede går det helt enkelt inte att bara gå vidare. Inte när man ser hur många potentiellt spirande liv som ligger kvar i sorgliga högar på det ofruktbara plasttäcket. Som om de blivit lurade att släppa taget ifrån moderplantan ångrar de sig nu och sorgset ber om att få bli insamlade igen och få en ny chans att visa hur vackra och nyttiga de kan bli om vi bara ger dem de rätta förutsättningarna.

Käthe, som ivrigt dammsuger mellan plantorna lyckas snabbt fylla den ena behållaren efter den andra med de små fröna. Samlar- och städlusten är på topp… Fröna ligger nu i säkert förvar med förnyade förhoppningar om en spirande framtid. Käthes föräldrar hoppas nog lika mycket, men fokuserar då på helt andra aspekter… att det är denna nyfunna energi och städlust som ska fortsätta att spira och att hon även hemma, kommer fara fram som en magisk virvelvind med dammsugare och sopkvastar bland de äkta mattorna. Torbjörn som har lämnat sina tonåringar hemma inser förstås att det senare är en löjligt bortkastad förhoppning. En motsvarande vardagssyssla hemma går ju aldrig upp emot en sådan originellt snurrig dagsaktivitet på Ranbogården.

Publicerat

Vackrare på ålderns höst

Sedan vi börjat samla fröer så ser vi inte bara de blommande blommorna som ”vacker som en nyutsprungen ros” utan lika ofta förundras vi över det som vi tidigare bara såg som vissna skräpiga blommor. Idag ser vi dem med nya ögon och häpnar ofta över de både vackra och snillrika fröställningarna.
 
Vissa blommor som tex humleblomstern, som i början av sin blomning har vackra purpurbruna klockor med sammetsliknande behåring och som lite slokörat hänger ner med huvudet, ser faktiskt ut att mogna dubbelt med åldern och med självaktningen på topp först då den vid fruktmognaden plötsligt sträcker på ryggen och bildar, med ståtliga raka stjälkar och skira fröbollar som kronan på verket, en synnerligen vacker konstinstallation mot himlen.
 
De snillrika fröna med små hakar fastnar lätt på kläder och förbipasserande djur. Våra ständiga följeslagare i odlingslandet, hundarna Candy och Quill, är vid denna dags fröinsamling små effektiva hjälpredor … täckta av många små frön som vi enkelt kan borsta ner i frösamlingshinken.
Publicerat

När vädret får bestämma

Oavsett väder så går det alltid att ta projektet ”ängsblomsodling” ett steg vidare. Planteringsfasen av småplantor passar vi gärna på att utföra i molnigt väder medan själva fröinsamlingen sparas till soliga tillfällen då fröställningarna är torra och därmed öppnar sig lättare. Det tredje arbetsmomentet, att sortera fröerna, lämpar sig utmärkt för regniga dagar eller rofyllda kvällar runt köksbordet.

Gemensamt för samtliga arbetsmoment är dock att de är väldigt arbetsintensiva och vi blir därför både glada och tacksamma när kusinen Ebba och mormor Inger bidrar med flinka extra händer och trevliga samtalsämnen.

På bilden sorteras fröna från ”Liten blåklocka” genom en finmaskig sil efter det att de torkade fröställningarna malts sönder mellan händerna. De pyttesmå svarta fröna som nu kvarstår och samlas upp från det underliggande vita pappret inger, efter alla dessa arbetssteg, en känsla av vördnad inför naturens under. Även en känsla av rikedom av något riktigt värdefullt infinner sig. Det är nog någon form av den uråldriga ”samlar-genen” som triggas hos oss allihop.

För trots att solen börjar gå ner och skymningen börjar lägra sig så vill de flinka händerna aldrig sluta ösa upp fler fröställningar runt köksbordets ”lägereld”. Någon i kökssoffan föregår dock med viktigt exempel där hon rofyllt somnat in och samlar energi för morgondagens sysslor. Dags att följa efter.

Publicerat

Handplockande i ängsblomsodlingen

För en tid sedan beskrev vi vikten av att skörda frön från ängsblommorna vid rätt tillfälle för att inte riskera att missa chansen. Men till skillnad från till exempel gökblomster och tjärblomster som vi då var mitt uppe i att skörda så är fröinsamlingen från åkervädden väldigt annorlunda. Dessa plantor blommar nämligen inte samtidigt utan på en och samma åkerväddsplanta kommer under flera veckors tid nya blommor och nya plock-färdiga fröställningar. Det innebär att vi under kommande veckor behöver se över och plocka varje enskild mogen fröställning och kan inte vid ett och samma tillfälle klippa av hela ”fältet” med plantor och fröställningar (som hos gökblomster och tjärblomster).

Tanken på att låta fröerna mogna allteftersom och falla till marken för att senare sopa upp alltihop tedde sig tidigare lockande men i samma stund som vi ser hur populära fröerna är bland småfåglar så ökar vårt intresse av att hinna före. Och att döma av Candys intresse för åkerväddsodlingen så kan vi ana att den täta djungeln av åkerväddsstjälkar utgör ett prima gömställe och skafferi av nedfallna fröer för en och annan mus och sork också.

För att inte riskera att själva bli ett hot för plantornas väl och ve genom att trampa ner dem under fröinsamlingen så har vi placerat en bänk på bockar som vi kan sitta på. Att få sitta här och dingla med benen och vara mitt bland alla surrande insekter och högsommarens underbara dofter när dessa tusentals små fröställningar ska plockas av upplevs oftast mer som en trivsam syssla än ett slitigt ”jobb”. Sitt-ergonomin kan säkert någon invända mot, men ställningen växlas ofta, arbetsbelysningen och luftväxlingen är mycket god, arbetslaget har en mycket familjär karaktär, ljudnivån är behaglig och arbetsuppgiften kan även kombineras med en bra ljudbok och skaderisken är låg. Så på det hela taget så får man nog ändå sammanfatta arbetsmiljön som att ett mer stimulerande kontorslandskap får man leta efter.

Publicerat

Fånga dagen – och fröerna

Från filmen ”Döda poeters sällskap” återuppväcktes uttrycket ”Carpe diem”– ”fånga dagen” där Robin Williams som lärare uppmanar ungdomarna på den strikta privatskolan, och oss tittare, till att – ”Gå din egen väg – lev för dagen idag”. Filmen skapade en stor kulturpolitisk debatt i Sverige där många hyllade filmen för dess liberala budskap, medan andra menade att det moraliska budskapet kom först mot slutet av filmen och pekade då på problemen som uppstår när folk bryter för mycket mot majoritetens åsikter och sociala normer för att ett gemensamt samhälle ska fungera. Kanske att filmen inte bara föregick utan även bidrog till den fortsatt starka individualiseringen där vi lägger alltmer tid och pengar på att uppleva så mycket nytt och häftigt som möjligt och uttrycka vår identitet och personliga utveckling på så många sätt som möjligt.

Det visar sig dock att uttrycket har förvanskats över tiden och plockats ur sin ursprungliga helhet och sammanhang. När Horatius skrev uttrycket några år före Kristus födelse så löd det ”Carpe diem quam minimum credula postero” (fånga dagen, lita ej på morgondagen) och refererade till en antik filosofisk inriktning som generellt betonade vikten av sinneslugn och att uttrycket då blir en uppmaning att måttfullt njuta av nuet. I stort sätt ”ät, drick och var glad för att du kan det”.

Sedan vi börjat odla grönsaker och ängsblommor upplever vi att vi kommer allt närmare frasens ursprungliga ordalydelse ”fånga dagen, lita ej på morgondagen” och att den i sammanhanget är väldigt passande. Hade vi inte denna dag klippt ner alla gökblomster för insamling av de pyttesmå fröerna så hade vi sannolikt förlorat möjligheten imorgon. Det gäller verkligen att vara vaksam och skörda i rätt tid, det kan i vissa fall handla om ett tidsspann på några timmar, innan fröna plötsligt ramlar ner på marken, spolas bort med regn, blåser bort med vinden eller äts upp av fåglar. ”Fånga tillfället, lita ej på nästa stund” känns i dessa sammanhang därför som ett mycket passande uttryck. Och vi gläds sedan verkligen över att vi lyckades spara undan detta ”värdefulla” förråd.

Vi är extra glada över att vår nye vän Yasser som är här på språkpraktik kommit till undsättning när det gäller att fånga tillfället och, just idag, alla fröer från till exempel gökblomster. Yasser som har många års odlingserfarenhet från sin tidigare gård i Syrien tar det hela med just ett sådant sinneslugn och med flinka vana rörelser uppriktigt roas av att systematiskt lyckas genomföra insamlingen av dessa fröer innan regnet kom. Och trots att vi här i vår själv-centrerade blogg nu ”skapat” vårt ”eget” två minuter ny-gamla talesätt, så är vi trots allt egentligen lite mer vidsynta än så och inser alltmer ödmjukt att bönder i alla tider, och kanske alltmer i kommande tider med mer omväxlande och opålitligt väder, måste förhålla sig till detta 2000 år gamla talesätt ”Fånga dagen, lita ej på morgondagen.”

Publicerat

Sällsynt stark eller starkt sällsynt

Utan överdrift så kan situationen då de knallorange blomkorgarna plötsligt lyste upp sommarhagen beskrivas som överrumplande. Från ingenstans hade de kommit … och utgjorde nu plötsligt, på ett 10 kvadratmeter stort område, en märkligt liten eskader av brandgula riddare som böljade i vågor framför oss ibland de i övriga så homogent och anonymt grönklädda fotfolket. En frisk bris av det som skulle visa sig vara den sällsynta arten rödfibbla. Ja, den beskrivs som sällsynt i både ”Den virtuella floran” och i Bo Nyléns ”Nordens Flora”. I den nyutkomna ”Hälsingefloran” finns den inte ens med.

Men med lite snabba sökningar står det dock också att finna utsagor som ”En gång rödfibbla, alltid rödfibbla” och vissa väljer därför att beskriva den som ogräs i sina trädgårdar. Men i Linnés Hammarby utanför Uppsala uppskattas dess lyskraft i gräsmattorna och populationen tros vara en rest från Linnés egen 1700-tals trädgård. Lite studentikost kallas den där för studentnejlika.

Rödfibblan sprider sig med både utlöpare och frö och vi leker med tanken att den population vi har framför oss kan vara en rest från självaste Stephen Bennets dagar på Ranbo, att fröna legat i jorden och väntat på rätt tillfälle. Efter flera år av annat brukande av marken så kanske de tre senaste åren då fåren och Pompe betat sommarhagen nu äntligen gett de perfekta förhållandena för den att blomma ut… så frågan är nu om vi i framtiden kommer fortsätta uppleva den som sällsynt vackert orange eller om dess starka växtkraft snarare får oss att se rött.

Publicerat

Deltagande hantverkare under torsdagens musik- och hantverksdag

Under eftermiddagen (27/6 kl 14-18:30) har besökare möjlighet att inte bara fika och köpa med sig hantverksprodukter hem utan också få en spännande pratstund med hantverkarna och lära sig mer om deras gedigna hantverksutövande och kunskap. På plats i trädgården kommer silversmed och biodlare Sven-Olof Sundin finnas tillsammans med finsnickare Yngve Lindgren, träskulptör Elisabeth Lundwall, akvarellmålare Lena Andersson, näverslöjdare Karin Lundholm och glasblåsare Anny Jernbergs mamma. Kusken Eva och hästen Brux erbjuder en liten tur med häst&vagn.

Dessutom så rekommenderar vi både långa och korta promenader. Förutom den vackra turen upp till Ranboberget så finns även en mycket kortare variant i form av en stilla promenad bland årets grönsaksodling och överdådet av blommor i ängsblomsodlingen – där vi själva, hopplöst frånsprungna av blommornas växtkraft, försöker lära upp oss till fröinsamlare – Vem vet, det kanske är ett kommande framtida etablerat hantverksyrke i tider då vi behöver stärka upp kvarvarande artrikedom.

Gårdens författarinna Julia kommer också att signera böcker för de som blev inspirerade av grönsaksodlingar och ängsträdgården samt känner att de behöver en tydligare bild av miljöproblematiken och vilka fantastiska framtidsutsikter som erbjuds i form av agroekologin, som vårt arbete i odlingarna representerar.

Dagen avslutas kl 19 med musik på logen med ”I Folkvisans spår” av inga mindre än Emma Härdelin på sång och Rune Broberg på piano (entrébiljett 150 kr). Musik och hantverksdagen är en del av festivalveckan Mellan skogar, berg & dalar som koordineras av musikföreningen Musica Viva. Detaljerat program för hela festivalveckans aktiviteter finns på musicaviva.se. Varmt välkomna!

Publicerat

Blommor under kudden… eller i hela bädden!?

Midsommarafton, en dag som präglas av många olika sedvänjor och där ängsblommorna spelar en central roll för de flesta.

Vilka blommor som ska hamna på bordet, på stången eller under kudden varierar givetvis beroende på var man bor i landet, men prästkragen verkar efter en snabb genomsökning vara en minsta gemensamma nämnare i buketterna.

En förklaring, förutom att den är oemotståndligt vacker och att den blommar kring midsommartid, är dess förekomst i hela landet med undantag av fjälltrakterna. Speciellt förr var den mycket allmän och det var inte ovanligt att se stora ymniga mattliknande bestånd i hagar och öppna landskap. I vissa länder växer den så kraftfullt att den närmast betraktas som invasiv art. Den sprider sig genom sitt växande rotsystem och genom sina frön… Till och med rottrådar kan ge upphov till nya små plantor och under en plantas livstid kan en enskild individ producera 26000 frön med en grobarhet som håller i 40 år. Trots det så minskar den i antal i Sverige i takt med att de öppna landskapen minskar.

I Ranbos ängsblomsodling där prästkragarna får växa utan konkurrens växer de till enorma buskliknande plantor. När alla blomkorgarna under dagen följer solens bana och böljar lätt så liknar det dock inte en matta, utan snarare att hela volymen skapar sinnebilden av en hel romantisk bädd där alla tusentals drömskt vackra blommor väntar på att få avslöja framtiden.

Publicerat

De vilda blommornas dag

På flera håll i Norden tillägnas denna dag åt vandringar i de vilda blommornas värld. Sedan Svenska Botaniska Föreningen 2002 tog initiativ till en dag tillägnad Nordens vilda flora har antalet föreningar och botanister som ordnar blomstervandringar för allmänheten ökat. Idag genomförs de inte bara i Sverige utan även i Norge, Finland, Island, Danmark, Färöarna och Grönland med syfte att uppleva, njuta och bekanta sig med den mångfald av vilda växter som finns i vår närhet.

På Ranbo tillåter vi oss att så gott som dagligen att både njuta av och pyssla om de tämjda vilda ängsblommorna i odlingsområdet med hopp om att deras ättlingar framöver ska få en återetablerad hemvist intill många stads- och landsortsbors dagliga promenadstråk och verksamheter. Här är Tjärblomstern (Lychnis Viscaria) i full blom. På stjälken, under bladfästena har den rödbruna områden som är tjärlika och mycket klibbiga, varifrån den fått sitt namn (Viscum = latin för Lim). Häri fastnar många insekter och man tror att det också är syftet så att ”rätt” insekter, fjärilar i detta fall, ska få jobba mer ostört med att pollinera blomman. Av den anledningen så kallas den även Flugfånga.

De får dock konkurrens av våra honungsbin som inte fastnar i deras fälla utan gärna kommer till blomman för både nektar och pollen.

Tjärblomstern innehåller en relativt hög halt av en klass av växthormoner som kallas Brassinosteroider (BR). Dessa har påvisats ha många viktiga funktioner hos växter såsom cell- och pollentillväxt och i Tyskland är BRs godkända som plantförstärkare. Effekten begränsar sig inte bara till den egna individen utan har en påvisad effekt även på omgivande växter där de också stärker deras immunförsvar och därmed tålighet mot både biotisk och abiotisk stress och kan i det förra fallet därmed minska/ersätta behovet av insektsgifter och i det senare fallet ett ökat skydd mot kyla, värme, torka och salthalt, vilket kan bli mycket viktigt med ett fortsatt förändrat klimat.

Fram för de vilda blommorna!

Publicerat

Hemvändare till Ranbos ängsblomsodling

Inger och Mats Runesson från djupaste Småland lämnar här över cirka 2500 småplantor av olika ängsblommor som de under våren har drivit upp från fröer, som i sin tur tidigare har samlats in av oss från Ranbo ängsblomsodling eller omnejd.

Det innebär att vi den här säsongen kommer kunna komplettera ängsblomsodlingen och fylla tomma fält och snart dessutom kunna börja samla in fröer i större mängder för leverans till Inger och Mats som då i sin tur säljer ängsplantor och fröer vidare till många av Sveriges kommuner, länsstyrelser, privatpersoner och företag. Fler och fler vill anlägga ängar för att gynna olika insekter och samtidigt spara både tid och pengar på att slippa klippa gräsmattor.

För sina systematiska insatser med att samla in och driva upp ängsblomsplantor till hela Sverige och därmed förbättra livsbetingelser för pollinerande insekter så korades Inger och Mats för drygt en vecka sedan till Årets Pollinatör 2019! Bakom utnämningen står nätverket Pollinera Sverige – med mycket ”tunga” jurydeltagare från Naturskyddsföreningen, WWF, Jordbruksverket, LRF och nätverket Biologiska mångfaldens dag.

Motiveringen till utnämningen lyder: ”Utifrån sitt djupa intresse för botanik har Inger och Mats Runesson på företaget Pratensis spelat en mycket betydelsefull roll i den svenska ängens renässans. Med gedigen kunskap och ihärdigt arbete har de utfört en pionjärinsats inom svensk fröodling och skapat en fröbank av arter som hör hemma i den svenska floran. Deras arbete har gjort det möjligt för alla som vill, att anlägga en äng med svenska ängsarter.”

Nu hoppas vi att alla hemvändande små plantor ska trivas och att deras efterkommande generationer en dag kommer pryda rondeller, parker och trädgårdar runtom i Hälsingland.

Quiz: Vad tror ni den Mulle Meck-inspirerade mackapären till höger har för funktion?