Den vackra gamla snedladan är nu snedare än någonsin – förr i tiden var den och andra lador högt skattade och kunde i princip ses vid varenda slåttermark i landskapet. Det var viktigt att få in skörden av både hö, gräs och löv under tak så fort som möjligt för att senare under vintern, när det var lättare att ordna med hemtransport, hämta hem djurfodret på slädar. En så kallad snedlada karaktäriseras som namnet avslöjar av sina sneda väggar som lutar utåt. Det finns flera olika teorier om varför man valde denna konstruktion på ladan och enligt en historiker kan man inte säga vilken som är mer rätt än den andra. Några av de vanligare förklaringarna verkar vara att ladans sneda väggar hjälpte till att ”lyfta” höet och därmed underlätta för att det skulle torka klart utan att mögla – något som var speciellt angeläget i de norrländska delarna med sina korta somrar och ökade risk av fuktigt hö vid bärgningen. Andra menar att de lutande väggarna, som har relativt stora springor mellan timmerstockarna, förhindrar att det regnar in. En tredje anledning kan vara att konstruktionen bidrar till att snö inte lika lätt driver upp på väggarna, utan tvärtom, så tenderar formen att skapa luftströmmar som skapar barmark intill väggarna, vilket både ökar ventilationen och förenklar hämtningen av fodret. Genom att även ta vara på kortare virke för nederdelen av ladan så minskades spillet. Det finns även de som menar att ladorna som ofta kunde stå på fuktig mark var mindre utsatt för vridmoment vid sättningar i marken än vad en lada med större bottenyta skulle varit. Sannolikt har innovatörerna varit flera liksom till vilka fördelar man hänvisade till i den genomtänkta konstruktionen!

