De nysatta rabarberplantorna var inte tillräckligt många för att kunna fylla saftförrådet men däremot har vi bakom husknuten rikligt med 1,5m långa frodiga rallarrosor – Sveriges vanligaste ogräs – som tydligen ger en dryck som är lite rabarberlik… om ett par dagar får vi veta om det stämmer för just nu står saftblandningen och drar nere i jordkällaren. Det egentliga namnet på blomman är mjölkört eller mjölke som den fått från uppfattningen att korna mjölkade bättre när de ätit av växten. Orsaken kan i så fall bero på att den är vätskedrivande. Det vanligaste smeknamnet är nog ändå rallarros och namnet kommer sig av att den följde spåren efter rallarnas anläggande av tågräls i skogarna. När rallarna brände och röjde skogen ökade kvävehalten i jorden vilket gynnade växten. Som bevis på hur nära denna växt stått människorna så har den totalt 85 dokumenterade, ibland lokala namn, såsom himmelsgräs, brudfackla, rävrumpa etc. Praktduna och dunört är namn som kommer sig av att man förr i tiden använde de fallskärmsförsedda dunlika frukterna som stoppning i kuddar. Den av vinden spridda växten är en av de första att växa upp på marker som utsatts för skogsbrand och kallas därför ibland för skogsbloss. För den som inte hinner ut och skörda blommorna i tid kan istället se fram emot att snart kunna börja gräva upp de vita näringsrika rötterna för en smaskig höstgratäng!
En Annorlunda Hälsingegård
