Tyvärr kommer vi behöva göra vissa av våra små, och kanske en och annan stor, besökare besvikna i sommar då de ”svävande gästtoaletterna” i dagarna kommer få ökad markkontakt i samband med att räddningsprojektet ”Storstugans havererade husgrund” går in i en ny, stabilare fas.
Efter att ha gjort efterforskningarna till kapitlet i boken ”Ranbo Trädgårdar” som tar upp världens tillstånd så är det inte självklart att attraktioner som ”svävande gästtoaletter” ska väljas bort till förmån för renovering till något annat. I dagsläget behöver vi alla ta oss en funderare, både en och två gånger, innan vi trycker på startknappen för renoverings- och byggprojekt eftersom de flesta ofrånkomligen bidrar negativt till klimatförändringarna. Det märks så tydligt när man lägger in sina uppgifter i WWF:s ”Klimatkalkylator” och sekunden senare får uppgift om vilket koldioxidavtryck ens livsstil bidrar till. I många byggprojekt är det cement, ett av världens mest använda material, som är den största källan till koldioxidutsläpp. Världens sammanlagda cementtillverkning står för mellan 5 till 8 procent av de globala utsläppen och i Sverige kommer 20% av industrins koldioxidutsläpp från cementtillverkning.
Cement tillverkas av kalksten och lera som upphettas till 1450°C. Koldioxiden som finns bunden i kalksten frigörs vid upphettningen och detta tillsammans med användningen av fossila bränslen i ugnarna för uppvärmning bidrar till de höga utsläppen. I dagsläget pågår forskning och utvecklingsprojekt som syftar till att försöka göra tillverkningen mer hållbar genom användning av förnybar el och infångning av koldioxid för lagring under mark. Genom att hitta processer för minskad andel cement i betong hoppas man också kunna bidra till relativt sett lägre framtida utsläpp. Redan idag finns metoder som syftar till att återvinna och återbruka cement.
Som i de flesta hållbarhetsfrågor landar man dock i slutsatsen att vi – planeten – i dagsläget inte har tid och råd att vänta på att nya tekniker ska komma på plats och lösa situationen åt oss och att det tillsvidare mest hållbara alternativet är att i möjligaste mån minska sin konsumtion och användning av materialet. Lättklinker använder minimalt med bindemedlet cement och det gör även det nya bruket Flexoheft som används med de ”nya” Leca-blocken. Vi gjöt heller ingen sula utan behåller grusgolvet, men projektet kommer troligen ändå försämra vårt bidrag år 2019 på ”Klimatkalkylatorn” så pass att vi får återgå till mest träkonstruktioner de närmaste åren för att hyfsa till genomsnittet eftersom vi lovat FN… och planeten… att alla, på alla nivåer, ska halvera sina utsläpp varje årtionde framöver.
Så alla små och stora, ni kan se fram emot fler spännande attraktioner på Ranbo, hantverkstillverkade och i gamla, minst sagt försiktigt renoverade miljöer… och vi själva mot lägre utsläpp och kostnader och mer tid i hängmattan. En hållbar framtid kan i flera avseenden innebära en bättre framtid.