Jaha, Skatteverket höll vad de lovade. Det blev restskatt, med ny indrivning från invånarna i det lilla samhället vid Ranbo. Sven-Olof sköter om säsongens andra och sista skattning hos bina.
Den honung som de från och med nu producerar från naturens nektar och från det sockervatten som tillsätts i oktober får de dock behålla för att lägga till vinterförrådet. Sockervattnet hanterar bina precis som om det vore nektar.
Vintern är ofta tuff för ett bisamhälle. För att klara att hålla värmen så sitter de tätt tillsammans i en klotformad klunga med drottningen i mitten. För att alla ska få del av värmen, som i mitten kan komma upp i temperaturer på 20 grader, så varierar de sina platser på ett solidariskt vis. Ifall bisamhället är litet ökar risken för att de inte klarar av att hålla värmen och att bina därmed dör. Likaså är risken större på vintern för att sjukdomar, eller Varroakvalster, försvagar bina.
Trots att det ser ut att vara vääldigt många bin i kupan på bilden så är det relativt sett ett litet samhälle – bestående av omkring 10000 bin (samhället bildades i våras genom att Sven tog avläggare från en annan av sina kupor). Men överlever de bara den kommande vintern så är chanserna stora att de nästa säsong växer sig till ett fullstort bisamhälle på uppåt 60000 bin.
Under Skördegillet på Ranbo den 16 september har ni möjligheter att lära er mer om biodling – för då är Sven-Olof på plats och då finns det även möjligheter att köpa in sig på skatten – Ranbo-honung!