För många år sedan bad vår, då 85-åriga, amerikanska svenskättling oss att ta med filmjölk från Sverige så att hon kunde framställa filbunke, en raritet som hon länge saknat i det förlovade landet, som annars hade det mesta att bjuda på. Det var med imponerade miner som vi kunde avsmaka det magiska resultatet från den traditionella kunskap som i generationer förts vidare i släktled och över Atlanten, i form av en svalkande och uppfriskande filbunke.
Det som denna dag väckt detta 30 år gamla minne var en mening från kurslitteraturen i fäbodkursen tillsammans med det faktum att filmjölken höll på att ta slut i kylskåpet och ambitionen att undvika onödiga inköpsrundor.
Med kurskompendiets korta men resoluta mening om filmjölkstillverkning ” Ympa fil i mjölk (2-10%), låt stå ostört 24h i rumstemperatur” så var saken klar och morgonen därefter fanns det filmjölk som räckte och blev över! Under natten medan vi låg och sov hade bakterierna av släktena Streptococcus och Leuconostoc gjort jobbet – mjölkens proteiner hade koagulerat och gjort filmjölken trögflytande och deras metabolism hade bidragit till den något syrliga smaken.
Som grädde på moset så kommer vi nu aldrig mer behöva bli utan filmjölk. Genom att alltid spara en slatt från den gamla filmjölken och tillsätta den till den nya så kan bakteriefloran föras över och vi kan på så vis känna oss trygga med att ha filmjölk för resten av livet (eller surmjölk som den förr kallades för i mellansverige). Och vill vi inte riskera att, som vår svenskättling gjort, missa att hålla liv i filmjölksbakterierna så kan vi alltid ha en liten ymp av filmjölk nedfrusen, eller intorkat på en ren bomullstrasa. Gamla traditioner och kunskaper i kombination med nutida … kan bidra till dellösningar för ett mer hållbart liv.
Men, hur kommer man då från filmjölk till filbunke!? Okej, tämligen okomplicerat det med … man låter helt sonika tillverkningsprocessen ske i små portionsskålar men där man för att få lite mer guldkant i sin vardag… dvs apropå ”grädde på mjölken”… så förskriver den traditionella filbunken att man kompletterar med grädde som då lägger sig som ett gult och krämigt ytskikt i de små portionsskålarna.