Kunskapen och traditionen kring potatisodling kom tidigt till Mo-trakten jämfört med många delar av Sverige… och det tack vare Stephen Bennet eftersom han jobbade åt Jonas Alströmer innan han kom till Mo. Än idag ses många potatisland växa bra här i den sandiga jordarten. Potatisodlingen på Ranbo växer så det knakar och Alvar hjälper oss här med kupningen. Känns bra att snart ha vinterförrådet säkrat – enligt en läkartidning kan man överleva på endast potatis. Och om man lyxar till det med lite sill och morötter så har man täckt in tre av ”världens 10 nyttigaste livsmedel” – typisk mat på 1700 talet – intet nytt under solen!
Tre-rätter från maskrosskörd
Om jag får säga det själv så har vi lyckats riktigt bra med vår ekologiska maskrosodling. Måste ju bara prova att göra nåt av denna frodiga växtlighet och Julia får sortera knoppar till kvällens friterade förrätt, blad till salladsrätten och blommor för sirapskokning till efterrätten. En hit?! Måste smälta de nya intrycken lite till … Känns i alla fall bra att veta att det finns lite kvar att skörda.
Trånga grottor och kakfyllda magar
För vissa, t.ex. Richard, är det ett självklart nöje att avsluta en cafédag med ett besök i trånga grottor på Ranboberget. För hugna besökare som vill prova denna oslagbara combo kan det vara bra att i förväg fundera på hur många kardemummabullar det maximalt får bli för att fortfarande kunna passera nålsögat. Till det inre grottrummet hade en Kaffekaka till varit för mycket. Väl igenom så kommer belöningen – ett mörkt, rymligt… nästan stort rum (allt är relativt) med kvarlämnade saker från Nils och Olle Anderssons barndomsäventyr. Tack Nils för att du visade oss detta underjordiska smultronställe!
Linboden och pärlemoskimrande 1700-tals duk
Förutom alla fina linprodukter som Lena säljer i linboden får besökare även se och känna på en duk som vävts i Flors linmanufaktur på 1700-talet. Flortygerna skiljer sig från andra linprodukter genom dess pärlemoskimrande lyster – en effekt som uppkommer genom de extremt fint vävda tygerna. Det var Stephen Bennet, direktör för Flors manufaktur från 1736 och byggherre till Ranbogården, som stod bakom den nya förbättrade linhanteringen som möjliggjorde de fina vävarna… så fina att de efterfrågades av inte mindre än sju kungahus i Europa. Blotta tanken på att vi under renoveringsprojekt skulle kunna stöta på gamla tyger på gårdens vindar bidrar till att städinsatser kan kännas betydligt mycket mer spännande.
Tjänstvilliga får i potatislandet
Tjänstvilliga fåret Fia-Lisa vill bra gärna komma upp i vagnen och hjälpa till med potatissättningen. Men snart har hon och de andra fåren minsann ”satt sin sista potatis” och inga fler får får gå i fårorna – potatislandet ska säkras och en hage i hagen byggas…pronto!
Premiärbad i Acktjärn
Badsäsongen är här – det tycker i alla fall dessa två nybadade hundar som uppmärksamt väntar på minsta lilla signal som visar att de får slänga sig i Acktjärn ännu en gång denna morgon.
Under ”korkeken”
Det händer att besökare liksom tjuren Ferdinand hittar ”sin korkek och hellre sitter där och luktar på blommorna och har det lugnt”.
Flygande höns
Vi lär oss nya saker om gården varje dag – den här dagen fick vi veta att några av hönsen och tupparna är riktigt duktiga flygare.
Alternativa vägar nerför Ranboberget
Richard undervisar i karta och kompass och visar på alternativa vägar nedför Ranboberget. Genvägar är inte alltid senvägar … om man är beredd på kana-åkning
Målarläger med adrenalinkickar
Kontemplativa målarstunder varvat med adrenalinkickar – ett självklart upplägg för ett konstläger…det tyckte åtminstone det här gänget som gladeligen firade sig ner för Fiskhällarnas klippvägg!
