Dimma över Färgeriån. Namnet på ån kommer – föga överraskande – av den färgerianläggning som på 1730-talet anlades vid Flors linnemanufaktori en bit nedströms. Här färgades vissa färdiga linprodukter men oftast var det garn som färgades i rött, blått, gult eller svart för att sedan användas som inslag i tyger. Färgeriet var en av manufaktoriets tidigaste byggnader och omfattade ett stort tvåvåningshus med lokaler för färgerihantering, tryckeri och boende. Färghanteringen sågs som en av de viktigaste funktionerna i linneproduktionen vilket återspeglas av lönerna där ersättningen till ansvarig färgare, var den högsta bland alla arbetarna. Med tanke på produktionens omfattning så kan man föreställa sig hur Färgeriån på sin väg mot Florsjön inte bara tecknade sig så här måleriskt med tidig morgondimma utan också, med alla ”färger-i-ån”, formade ett uppseendeväckande kulört penseldrag genom landskapet.

