Efter ett besök i Stockholm förra veckan insåg vi att vi borde satsa på tätare bebyggelse kring Ranbogården. Därför bokade vi tid med projekteringsexperten Urban Johansson, för att se hur vi smartast kunde utveckla attraktivt boende för många, många fler på de idag relativt oanvända och underutvecklade markerna runt gården. Under några timmar runt kartan vid köksbordet och till fots för inventering av markerna kunde han snart peka på både stora möjliga expansionsmöjligheter för spännande boendeformer och även andra infrastruktursatsningar med bland annat effektivare transportvägar genom området. Sannolikt kommer området inom en snar framtid kunna vara utbyggt och stå inflyttningsklart för miljontals nya invånare.
Om någon tycker att visionerna är för högtflygande så kan vi nämna att även lågtflygande och de som inte flyger alls också är välkomna…
Jo, återseendet av stadsmiljön påminde oss alltså om vikten av miljövård för alla, och Urban som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen, såg stor potential i hur Ranbo med rätta åtgärder skulle kunna bidra ännu mer till fler trivsamma livsmiljöer för insekter och djur.
Besöket var en del i programsatsningen ”Skogens miljövärden” som Skogsstyrelsen, regeringens förlängda arm, sjösatt med syfte att bevara och öka den biologiska mångfalden i svenska skogar.
Exempelvis föreslog Urban skapandet av glesare skogsbryn för att öka antalet arter i gränszonen mellan skog och öppen mark. Mer plats och ”luft” generellt för sälg, asp, alm, lönn och eventuellt andra ädellövträd medan gråal, hägg, björk och gran bör få stå tillbaka.
Redan förra året började vi planera för skogshagar vilket är något som skulle glädja många fler än bara Pompe och fåren tänkte vi. Skogs- och naturbeteshagar beskrivs ofta som några av de mest artrika miljöerna, men där menade han att vi borde glesa ur björkbestånden betydligt mer än vad vi vill. Hmm… vi kan ju inte bara såga ner alla dessa vackra vita pelare, och potentiella höghus, som skuggar så behagligt på varma sommardagar… De friska björkarna bidrar tydligen inte så mycket till mångfalden. Det gör å andra sidan de äldre, långsamt döende björkarna desto mer. Men hur ska vi kunna få dessa äldre björkar om vi avverkar dem nu. Nej, beslutet blir nog allt att vi behåller merparten som ett slags pensionssparande för insekterna och fåglarna.