Hållbar Svensk proteinproduktion [33]
I de tre scenarier används alltså 40-55 procent av jordbruksmarken för att odla vinterfoder till kor och kalvar samt spannmål till höns, kyckling och gris som komplement till restprodukterna, vilket är ganska mycket, men mindre än de 75 procent som används i Sverige idag. Cirka 30% används för att odla spannmål, frukt och grönsaker i en sådan mängd att Livsmedelsverkets rekommendationer kan uppfyllas. För att kompensera för bortfallet av kött och mjölk så behöver man odla ytterligare spannmål, balj- och oljeväxter, för att täcka upp för det protein och fett som vi idag får från dessa. Sju till tio procent av marken används för att producera drivmedel till traktorer och energi för att producera gödsel, värme till växthus och annan energi som behövs inom jordbruket.
Figur 13. Användning av jordbruksmarken år 2014 till olika ändamål i de olika scenarierna. [33]
Andelen vall och spannmål minskar jämfört med idag medan balj- och oljeväxter, potatis, frukt och grönsaker ökar (se figur nedan). Fler grödor av olika slag är positivt av många anledningar. Hög mångfald motverkar problem med skadegörare, vilket minskar behovet att bespruta grödorna med gift jämfört med monokulturer på stora ytor. Det gynnar också den naturliga biologiska mångfalden. Nackdelar är vallodling ger högre kol-inlagring i mark och rötter och behöver mindre kemiska ogräsbekämpningsmedel jämfört med ettåriga grödor som spannmål och oljeväxter. Risken för miljöstörande näringsförluster är också lägre i vall än i ettåriga grödor.
Figur 14. Användning av jordbruksmarken år 2014 och i de olika scenarierna. [33]
Klimatpåverkan från kosten i de tre olika scenarierna varierar mellan 0,44 och 0,66 ton koldioxidekvivalenter per person och år vilket är betydligt lägre än från dagens kost som ligger på ca 1,9 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Om man räknar in att skog som planteras på den mark som inte behövs för matproduktion, och att ökat antal fruktträd binder in en hel del kol så blir resultatet ännu lägre.
.
Figur 15. Klimatpåverkan från de olika scenarierna. [33]
Litteraturförteckning
| [1] | M. P. J. S. Elin Röös, ”Kött och mjölk från djur,” SLU, Framtidens lantbruk – djur, växter och markanvändning, Uppsala, 2015. |