Snöleoparder

Vintern var ju minst sagt snörik men avsaknaden av tjäle bidrar ändå till att övergången till vår går med en hiskelig fart och både vi och djuren har nu fullt upp med att acklimatisera oss. Vi letar gärna upp gårdssysslor i skuggan eller i ladans relativa svalka. Vissa av oss avstår helt ifrån sysslor och lägger sig dessutom på någon kvardröjande svalkande snöhög. De är dock ursäktade – medan vi människor snabbt kan kila upp till vindsgarderoben för ett byte av ”vinterpälsen” till något tunnare plagg så tar det betydligt längre tid för våra fyrbenta vänner hundarna innan deras vinterpäls, med en värmeisolerande kort, mjuk underull och de längre och grövre täckhåren, byts ut under våren till en ny fräsch sommarskrud – upp till sex veckor kan det ta. Inte heller har de några svettkörtlar i huden till sin hjälp. De har ett fåtal svettkörtlar som sitter på trampdynorna, men de har dock ingen avkylande verkan och det är heller inte avsikten. De är till för att lämna ett extra tydligt avtryck i form av ett doftspår… viktig för att ha stenkoll på artfränderna – måhända ett tecken på FOMO även hos hundar  – ”Candy & Quill were here”  – en kontinuerlig kvarlämnad selfie.