Många som uppskattar ängsblommeprakten på Ranbo

Odlingsytan med åkervädd blommar för fullt liksom ytorna med prästkragar, liten blåklocka och flockfibbla – ängsblommor som vanligtvis blommar i juni!

Som ni säkert minns så planterade vi närmare 6000 småplantor, av 13 olika sorters ängsblommor i juni och nu tio veckor senare kan vi redan samla in fröer från flera av dem – något som enligt planen skulle göras först nästa år. Fröerna kommer sedan skickas ner till ängsblomsföretaget Pratensis som utgör nästa länk i kedjan för att öka andelen ängsytor i Sverige. Idag finns endast en procent kvar av de ängsmarker vi hade i Sverige för 100 år sedan och ängar är därmed vår mest hotade naturtyp… så det finns med andra ord mycket att jobba ikapp och därmed är det ju bra att just det projektet plötsligt ligger ett år före sin tidsplan… hur många projektledare brukar kunna säga det!?

Ängar hör, tillsammans med naturbeteshagar, till de mest artrika och arttäta miljöerna vi har och där en äkta ängsmark kan hysa 50-talet olika arter av blommor och gräs per kvadratmeter. De utgör därmed också livsmiljön för hälften av våra rödlistade insektsarter.

På söndag 16 september, i samband med Skördegillet på Ranbo, finns – om solens strålar värmer – möjlighet att uppleva det rogivande surret från alla de många olika flitiga insekterna som hittat till ängsblomsoasen på Ranbo. Ifall ni väljer att vara med på visningen så får ni även tips på hur var och en lätt kan bidra till bättre livsmiljöer för insekter i trädgården hemma.

Under Skördegillet kommer kaffestugan vara öppen och där en tallrik soppa från nyskördade grönsaker smakar bra före kaffet. Flera lokala mathantverkare kommer också vara på plats och erbjuda möjligheter att köpa närproducerade, fantastiska ostar, marmelader, senap, saft, Ranbohonung m.m.! Läs gärna mer på http://www.ranbogarden.se/kalender/eller https://www.facebook.com/events/1954389081525912/ . Toppen om ni hjälper till och delar till andra som kan vara intresserade!

Tvestjärtar, solitärbin och humlor – vem bor var?

Boplatserna är exempel på några enkla boendeformer som vi kan förse de tre nyttoinsekterna med – insekter som till skillnad mot skadeinsekter gör nytta i odlingarna. Placerar man ut dessa slags boplatser och ordnar gynnsamma livsmiljöer för dem så får man snart en trädgård full med ivriga medhjälpare som håller ordning på skadeinsekter och bidrar till ökade skördar.

Vi är säkert många som blivit glada när den bladlusätande nyckelpigan kommit på besök… men hur vore det om tvestjärten också fick lite kredd. På en dag kan den sätta i sig närmare 120 bladlöss – tre gånger fler än nyckelpigan! Under sitt liv äter den omkring 25000 bladlöss, i snitt får en tvestjärt 50 ungar… vilket innebär att de tillsammans under sin livstid teoretiskt sett äter 1 275 999 bladlöss! På motsvarande vis äter en jordlöpare tillsammans med sina ungar 5 922 000 bladlöss! Håll med om att det kan vara en fiffig idé att ta fram sin egna trädgårds lilla mäklarprospekt med boendeformer och gynnsamma livsmiljöer för dem och alla andra nyttoinsekter. Listan av olika medhjälpare kan göras lång: guldögonsländor, spindlar, rovkvalster är bara ytterligare några exempel på grupper som vi själva gärna skulle vilja lära känna bättre.

Utöver predatorerna – som äter skadeinsekter så vill vi gärna hålla oss vän med pollinerarna som ju också gör ovärderlig nytta i odlingarna. Även om skalbaggar och andra pollen- och nektarlevande insekter bidrar till pollineringen av grödor så är det framför allt honungsbin, solitärbin och humlor som är mest effektiva. De arter som lever enskilt vill ofta bo i olika former av hålor och vi kommer framöver skapa diverse konstgjorda kläckningshålor för dem, speciellt i ängsblomsodlingen.

Idag kommer vi kl 12:30 på Växhusets traditionella Augustimarknad berätta mer om vad vi på Ranbogården gör för att få ha nyttoinsekter som nära och goda grannar och vi kommer dessutom… ge facit på vem som bor var! Augustimarknaden på Växhuset i Mobodarne har idag öppet kl 12-17 och erbjuder trädgårdscafé och mycket annat spännande!