Ulvar i fårakläder?! 

Det är inte ofta de skiljs åt – Pompe och fåren – men när det skett, exempelvis efter ett besök av hovslagaren eller en längre ridtur, så upplever vi att alla flockmedlemmar liksom ”andas ut” men lika påtagligt är att de också extra omsorgsfullt andas in… varandras dofter liksom för att försäkra sig om att det inte är någon ”ulv i fårakläder” som beblandat sig i skaran. Men det handlar sannolikt snarare om ett socialt beteende och att på detta vis skaffa sig information om humör och eventuella statusförändringar hos den andre. Pompe kan genom att ”flema” – dvs sträcka på halsen och sträcka överläppen utåt och rulla den uppåt ytterligare förbättra sitt luktsinne vid inandning.

Både hästars och fårens luktsinne är mer utvecklat än hos oss människor och deras förmåga att effektivt använda det som ett fjärrsinne genom att ”vädra i luften” och på så vis skaffa sig generell information om situationen eller känna vittring av annalkande fara är mer funktionellt än att bara se och lyssna. Detsamma gäller när något på nära håll ska undersökas – då kan de genom att ”sniffa” få luften att virvla runt över luktslemhinnan och på så vis bättre undersökas. Som slående exempel; hästar kan spåra bortsprungna flockmedlemmar genom spår av luktämnen från hudkörtlar och träck i gräsmarkerna, och tackor i stora fårflockar lyckas effektivt identifiera sina lamm på lukten ifall de kommit från varandra.

När alla medlemmar granskats så infaller sig lugnet i flocken och de kan ställa om nosarna till att leta upp det godaste gräset och därmed fortsätta sitt gårdsjobb som fem selektiva men effektiva gräsklippare som går helt på fossilfritt bränsle. För att bli en helt positiv miljöresurs bör de dock beta på naturbeteshagar som inte lämpar sig för odling av mat till oss människor, vilket är en anledning till att vi kommer stängsla in skogsbetesmarker för dem framöver… där finns ännu mer spännande dofter och smaker för dem, samtidigt som de själva skapar ytterligare fler genom att öka på artrikedomen med sitt betande och gödslande.

Pompe o Fia-Lisa

När fåren bara var lamm förr-förra sommaren så såg vi dem en morgon när de lekte herre-på-täppan… på Pompe. De jagade varandra runt Pompe och plötsligt hade Grålla klättrat upp på honom där han fortfarande låg och njöt av de första värmande morgonstrålarna. Han tittade ganska oberört upp, och säkert även lite road, och såg på hur Grålla halkade omkring uppe på hans kropp och försökte parera buffarna från de andra som försökte putta ner, och ta hennes plats. De höll på en bra stund och lyckades alla få en stund på toppen utan att Pompe blev irriterad på dem, även om deras spetsiga hovar säkert måste ha mer än kittlat honom. De har lugnat ner sig betydligt med åren, men kan fortfarande få rejäla spel och hitta på tokigheter, men det är fortfarande lika underbart att se hur överseende och kärleksfullt Pompe låter dessa galenskaper passera. Han är ju trots allt en distingerad äldre herre på 21 år, och som flockledare kan han visst säga ifrån när de t.ex. hoppat in i foderhäcken och är i vägen när man ska äta, eller när de hittat ett ”hål” i stängslet och absolut ska prova gräset på andra sidan. Då kan han stå vid hålet och putta undan dem när de försöker rymma och när vi kommer så nickar han lite surmulet mot svagheterna i stängslet för att visa oss att vi måste göra om och göra bättre. Men sådana här oskyldiga lekar, när t.ex. Fia-Lisa lägger sig tvärs över honom när han ligger ner för en paus tar han alltid med ro… det tycker vi, och tydligen fåren, är en riktig kompis… som ställer upp om man vill leka och kela lite, men som också är tydlig och visar var gränserna går.

Ranbos fårfrisering – en helhetsupplevelse

Medan Julia sitter bakom spiltväggen och bjuder fåren, som tittar in genom luckorna, på lite havre, småprat och taktil ansiktsmassage så ser Richard, med fårklippningsmaskinen, till att ”massera” dem på ryggen osv. Ett ovanligt moment, för andra i branschen, är att fånga den viftande ”glada” fårsvansen för att inte råka klippa i den. Likaså att fåren gång på gång köar upp sig vid båset i hopp om att bli ”näste man till rakning” – även de som redan fått sin nya vårfrisyr. Fördelarna med Ranbos fårsalong är många men någon vidare affärsidé är det väl inte – en klippning här tar fortfarande närmare 40 minuter med maskinpaus (Erfarenhet = 4 klippningar) – Det är faktiskt 2 minuter snabbare än Australiske mästaren Ian Elkins behövde för att klippa merinofåret Chris. Nu kanske man bör tillägga att Chris hade rymt och hållit sig undan från klippning i flera år och fick befrias ifrån 40,5 kg ull för att likna ett får igen. Så det kanske är mer rättvist att jämföra vår tid med Nya Zeeländske Rowland Smiths rekord på 45 sekunder… och det var då snittiden på 644 får under ett 8-timmarspass!! Rowlands får viftar förvisso inte på svansen under klippningen men de hinner ju å andra sidan knappt blinka innan det är över så djurrättsorganisationen PETA borde inte kunna invända på varken hans eller vår fårhantering. Det enda plågeriet som de skulle kunna hitta hos oss står fåren i så fall själva för – Varje klippsession avslutas nämligen med att det nyklippta fåret utmanas på stång-match för att undersöka huruvida tidigare rang och styrka bara ”satt i håret” och om flockens rangordning därmed behöver justeras. Här ser vi hur Richard agerar diplomat och försöker distrahera fåret Andra som absolut vill ha ett ”snack” med nyfriserade Fia–Lisa.

Fåraherde för en dag

Att, under en dag, prova på ett av världens äldsta yrken – fåraherdens – är en fartfylld upplevelse på Ranbo. Istället för den klassiska staven, flöjtspelet och den stillsamma lunken så fungerar en hink havre, glada hurrarop och lite fartfyllt springande lika bra för att valla den lilla fårflocken till hagen där de ska få tillbringa dagen. På eftermiddagen är det återigen dags för fåraherdens insatser att få med gänget tillbaka till vinterhagen och ligghallen. Sinnebilden av en svensk fårskötare känns för oss väldigt avlägsen med en idag nästan obefintlig svensk ullindustri och med ett ganska nyvaknat intresse för lammstek (2% av våra årliga 80 kg kött/person och år). Då är det lätt att bli fundersam kring huruvida fåraherden verkligen även kan sällas till ”ett av Sveriges äldsta yrken”?! Men faktum är att vi i Sverige haft tamfår ända sedan yngre stenålder för 6000 år sedan och får var ända fram till 1900-talets början en viktig del av tamboskapen, där toppen nåddes under slutet av 1:a världskriget med 1,6 miljoner får men sedan sjönk antalet besättningar drastiskt, med undantag för en liten topp under 2:a världskriget, till botten-noteringen på endast 180 000 på slutet av 50-talet. Sedan ökade det långsamt men stadigt fram till 2010 och idag handlar det om 600 000, till stor del koncentrerade till Västra Götaland, Gotland, Skåne, Östergötland och Kalmar län, i den ordningen. Att många får idag också främst ses som landskapsskötare bidrar nog också till deras och fårskötarens undanskymda roll. Detta är sannolikt delar i förklaringar varför ”sinnebilden av den svenska fårskötaren” saknas hos oss födda efter 1960 och uppvuxna norr om Mälaren.

Fårkapplöpning

Det är inte bara vi människor, hundarna och hästen som behöver och gillar det där med motion. Fåren är snabba att hänga med på ett 100 meters lopp. Även när vi inte ställer upp oss för ett tävlingslopp så kommer de ofta skuttande mot oss, som om det spritter i hela kroppen och rätt som det är kan det följas av ett krumbuktsprång högt upp i luften. Tidigare har vi främst hört om yngre kaniner som gör detta och att det då tolkats som tecken på en lycklig kanin och det är ju lätt att tro att fårens (och människors) likartade kroppsspråksuttryck tyder på detsamma. Vissa/någon forskare tror dock att skuttandet som kan ses i samband med kosläpp på våren har mer att göra med stress över bytet från en invand miljö och rutiner snarare än glädjesprång. Hmm… sista ordet är nog inte sagt i den frågan. Vi är tillsvidare fortsatt övertygade om att det är glädjesprång.

Tre kilo lättare i ett huj

Två gånger om året hjälper vi fåren att bli av med den varma ullkappan. Det är tydligt att de uppskattar detta – speciellt efter klippinsatsen – då de ca 3 kg lättare skuttar omkring. Men strax före och under tiden är det inte riktigt lika kul… tycker åtminstone inte fåret Grålla som gärna söker stöd av, och skydd bakom hästen Pompe för att undkomma oss och vår vän Erik, som i år står för klippinsatsen. För oss noviser tar förvisso klippningen en relativt lång stund om man jämför med de mest professionella fårklippare som skulle varit klara innan Grålla knappt ens hunnit blinka – under minuten är inte ovanligt. I några länder utövas fårklippning som en sport och i ”åtta-timmars grenen” ligger sedan i juli 2017 världsrekordet på 644 klippta får, vilket innebär 44 sek per får (35 sek om tiden för byte av klippmaskin räknas bort).

Finn fyra får – effektiva, miljövänliga skogsröjare

Effektiva, miljövänliga skogsröjare. Finn fyra får på första bilden… inte lätt i den djungeln. Den andra bilden visar drygt 750 kvm sly och 6 dagar senare.

Att döma från hur angelägna fåren var att få byta hage och deras aptit när vi väl bytte så var dom nog klara efter 5 dagar… men lite 5-1 diet är säkert bra för får också.

Fint främmande på besök

Fint främmande som knackar på. Praktiskt med får som kommer upp till boningshuset och säger till när de tycker det är dags för ny hage – och vilken tur för oss att vi hann klart med en häromdagen och nu har en finfin hage att erbjuda damerna – återstår att se om den duger till det något sparsmakade gänget!

I vår Herres hage

Som schackpjäser ligger våra vänner utspridda i ett hav av frodigt grönt gräs – mätta, belåtna och med goda utsikter till fortsatt spirande betesmarker. Den vita springaren är sedan hovslagarens besök häromdagen numera dessutom barfota … undra om livet i vår herres hage kan bli så mycket bättre än så här?!

Tjänstvilliga får i potatislandet

Tjänstvilliga fåret Fia-Lisa vill bra gärna komma upp i vagnen och hjälpa till med potatissättningen. Men snart har hon och de andra fåren minsann ”satt sin sista potatis” och inga fler får får gå i fårorna – potatislandet ska säkras och en hage i hagen byggas…pronto!